Min artikel om livet efter kultureliten publicerades i dag i DN Kultur (papperseditionen) och har vad jag sett rönt en del uppmärksamhet och motkommenterarer. Flera befogade. Att försöka föra diskussionen på Twitter är utsiktslöst eftersom svaren kräver ett visst mått av långrandighet, och att maila alla hinner jag inte. Därför svarar jag istället här.
Hur kan jag påstå att en städare har samma inflytande som en teaterchef?
Det gör jag inte. Jag säger att man kan nå ut, vilket är en helt annan sak men fortfarande en betydande förändring. En prominent personlighet har naturligtvis långt större möjligheter till strålkastarljus för ansikte och idéer än den som inte har ett känt namn eller fin titel. I synnerhet när det gäller etablerade medier med stort och direkt genomslag.
Vad har jag för grunder för påståendet att Avpixlat är större än Sydsvenskan på nätet?
Alltför vaga för att slå fast det. Det var en slarvig formulering som korrigerats, och felet för det är mitt eget. Däremot är det min slutsats, och detta är varför (det blir många digitala braschbegrepp, men det låter sig inte göras annars).
Läsarsiffror på nätet är en notoriskt snårig historia, men Sverige har för annonsörernas skull enats om en officiell branschstandard. Det är den som baserar KIA-index, och de flesta betydande sajters läsarsiffror finns genom det tillgängligt för alla som vill titta. Dock inte Politiskt Inkorrekts eller Axpixlats. Vilket antagligen beror på att man dels inte har affärsnytta av öppenheten (utsikterna för att få intäkter genom konventionell annonsering är i princip obefintliga) och dels för att en registrering på det seriösa KIA skulle kräva kontakter som riskerar anonymiteten.
För att bedöma sajter (bloggar) utan KIA-notering var lågbudgetbygget Bloggtoppen.se ett oväntat användbart verktyg på sin tid. I den djupare datan för enskilda sajter kunde man utläsa kurvor för unika besökare på veckobasis. Dessa stämde, till skillnad från de siffror som baserar själva topplistorna (och missuppfattningarna om räckvidd, uppåt, lex "en miljon besökare enligt Bloggportalen" när det egentligen är fråga om antal besök, och en och samma läsare kan stå för obegränsat antal), mycket väl överens med de siffror som uppmäts av KIA-accepterade verktyg. För det 20+-tal bloggar som jag agerat redaktör för (och haft tillgång till alla data för), på två olika sajter och med tre olika accepterade mätverktyg under fyra års tid, stämde det undantagslöst med differenser på max några tusen.
I kategorin Politik slogs jag själv utan större framgång med Avpixlat-föregångaren "Politiskt Inkorrekt" om topplaceringarna. Kring förra årsskiftet noterade de stadigt hundratals tusen unika besökare där, med stigande trend efter att ha ökat dramatiskt under valåret.
Sen dess noterar jag att sajten/sajterna (om vi antar att publikunderlaget är detsamma, vilket är rimligt) blivit klart mer uppmärksammad annorstädes i media, inte minst sen uppmärksamheten kring den europeiska ”counter jihad”-rörelse som den är Sverigeledande i exploderade efter terrordåden i Norge. Samt att läsaraktiviteten på sajten (främst kommentarerna) ökat markant under samma period.
Med flera tusen kommentarer om dagen, ett synnerligen nätaktivt riksdagsparti (SD) som når 6-8 procent i opinionsmätningar som aktiv draghjälp och en dokumenterat effektiv trafikdrivare (namn och bild på misstänkta/dömda, samt mer detaljerad information om uppmärksammade brott än konventionella medier med hänsyn till publicistisk etik delger) som trumfkort tycker jag heller inte att det låter orimligt att uppåt ett par hundra tusen personer (unika besökare är inte unika människor, det är antalet enskilda webbläsare under en begränsad tidsperiod) besöker sajten regelbundet. Det skulle, för att ge lite perspektiv, placera sajten i samma trafiksegment som bloggaren Kissie, Passagen.se och mingelsajten Finest.
Därför drar jag slutsatsen att de skakiga siffrorna på den icke accepterade mätaren Alexa troligen har fog.
Men det är som sagt en slutsats med förbehåll och inte ett väldokumenterat faktum, och borde därför heller inte ha presenterats som ett sådant. Det var slarv från min sida och ska inte upprepas.
Varför trivialiserar jag främlingsfientlighet?
Det gör jag inte. Innehållet och tonen på Avpixlat är ofta skarpt fientligt mot invandring och invandrare, i synnerhet muslimer. Men det var inte det som var huvudfrågan just här.
Jag tror inte att alla de tusentals människor som besöker sajten gör det för att få sin dagliga dos av islamofobi, även om andelen säkert är betydande – nyfikenhet är en annan faktor. Att vara den som publiken vänder sig till när de vill veta mer om ett specifikt brott är som nämnt ett effektivt sätt dra åskådarskaror. Och i och med att de lockar så pass stor publik så får redaktionens infallsvinkel och narrativ ett inflytande. Som växer. Det var det jag försökte sätta fingret på.
Vad som skrivs, hur det skrivs och vad inflytandet betyder är en annan debatt, och en annan artikel. Förhoppningsvis kommer den också. Hela den avsedda poängen med den text jag skrev var att fixeringen vid just 68-generationens eventuella förutfattade meningar och infallsvinklar är daterad. Nya röster och idévärldar slåss om initiativet - även sådana som inte går att placera på den normala höger-vänsterskalan, eller ens i en tidning med utgivarbevis. Insikten om detta är garanterat större bland mediesfärens Twitteraktiva än bland merparten av DN Kulturs kärnläsare.