Inställd utställning

Vi minns väl alla Konstfackstudenterna Anna Odell, som spelade psyksjuk och slogs med vårdare på akuten, eller ”NUG” vars examensarbete gick ut på att slå sönder en tunnelbanevagn? Bägge ”verken” ställdes ut på Konstfacks vårutställning, med enormt medierabalder som följd.

Nu är skolan på tapeten igen, men av motsatt skäl. Studenten Yonas Millares examensarbete – där bärande delar har varit att utan tillstånd sprejmåla statyer inne på Konstfack – stoppas från utställningen. Skolan menar att man inte vill stötta skadegörelse och brottslig verksamhet, och har sett till att koppla in polisen. Millares ska nu ersätta skolan med 28 000 kronor.

Vissa mer onyanserade debattörer jublar åt att Konstfack äntligen tar sitt ansvar. Riksdagspartiet Sverigedemokraterna har till och med skickat ut ett pressmeddelande i frågan (huruvida det plötsligt uppflammande intresset för konstutbildning hänger samman med Yonas Millares hårfärg förtäljer dock inte texten).

The Viktor Report vill inta helt motsatt ståndpunkt. Free Yonas Millares!

Det är nämligen ett verk av högst betydande värde. Genom tilltaget har Millares lyckats leda i bevis något som många av oss länge misstänkt: Att de fina kulturnissarna gärna hyllar skadegörelse, men bara så länge skadegörelsen drabbar någon annan. Exempelvis förortsfolk som åker tunnelbana.

Utan tvekan en insats för både konsten och samhället.

Bloggen avgör fallet Kungen

Affären kring Hans Majestäts eventuella tveksamheter rullar vidare – naturligtvis. Affären är ju en mycket god affär. Tidningar säljer tidningar, tv-kanaler säljer reklam och konsulter inom pr, medieträning och retorik får ovärderlig marknadsföring för sin verksamhet genom mer eller mindre relevanta ”expertkommentarer” i tidigare nämnda sammanhang. Inget tyder alltså på att det hela kommer avta inom en nära framtid.
Alltså rimligt att påminna om vad saken handlar om. Kungen har tydligt förnekat inblandning i Anders Lettströms dealande med suspekta gangstrar. Anders Lettström påstår sig ha agerat ensam. Alltså är den saken ur världen – vare sig man tror på det eller inte så är det ju mer eller mindre omöjligt att bevisa motsatsen. Återstår då frågan om huruvida Carl Gustaf, 65, har eller inte har besökt suspekt strippklubb under det senaste kvartsseklet.

TVR kan vara fel ute, men det känns inte som en fråga som vare sig borde eller kommer att avgöra Sveriges statsskick.

Men han kan ju ha utsatt sig för en utpressningssituation, vrålar någon. Jo, det är sant. Det kan han ha gjort. Förvisso varje gång han lämnat hemmet, men ändå. Den givna följdfrågan har dock aldrig ställts till vrålarna här: Exakt vad skulle man pressa kungen på?

Ett signerat familjefoto?

Fribiljetter till Victoriadagen?

Det enda som är säkert och tydligt i den här härvan är att för att vara maffia så är den svenska maffian väldigt benägen att gola ner sina uppdragsgivare.

Den samhällsfarliga kulturjournalistiken

Förra veckans stora ankdammsdebatt har varit varv 453 i ämnet ”Är Blondinbella en samhällsfara?” – den här gången initierad av en Ann-Charlott Altstadt på Aftonbladets kultursida. (Kortversion: Hon anser att Blondinbella är en samhällsfara.)

Texten har därefter diskuterats och kommenterats på hundratals ställen, bäst av Johan Wirfält här. Även om stora målskyttar alltid är sist på bollen så ska The Viktor Report inte komma rännande med ytterligare en kommentar – istället vill vi ta tillfället i akt att rikta ljus mot ett annat, allvarligt samhällsproblem:

Kulturjournalistiken. Eller åtminstone den typ av kulturjournalistik som Ann Charlott Altstadt företräder. Problembilden är komplex, men ser ut ungefär som följer.

Dels förleds ungdomen. Aspirerande intellektuella i sina formativa år luras att tro att vem som helst kan bygga en försörjning på att skriva navelskådande essäer som främst tilltalar den egna bekantskapskretsen, bara man använder tillräckligt många svåra ord. När det i själva verket är helt andra sociala faktorer som avgör karriärutsikterna – dolda nätverk, antal personliga kopplingar till 68-vågen, etcetera. Det tragiska resultatet syns för alla som vågar titta: miljarder i studieskulder från oanvändbara kurser i ämnen på hobbynivå, rester av svartvita bloggar som ekar övergivet i varje hörn av internets utmarker.

Men kanske än allvarligare: Altstadtsk kulturjournalistik orsakar intellektuellt klassförakt. Den som mot alla odds tar sig upp i elfenbenstornet tycks förödande ofta anse sig högre stående än såväl nöjes-, sport- och allmänreportrar som läsarna till dessas sidor och personerna som dessa sidor handlar om. Det vill säga samtliga grupper som genom sin verksamhet finansierar den altstadtska kulturjournalistikens existens.

Samhällsproblem, sa Bull. Det är hög tid att vi tar debatten om detta.

Ny delseger i kriget mot livsstilsterrorismen

I samband med några händelser i vintras förklarade The Viktor Report att alla partier nu hade ett val att göra: Antingen var de med oss, eller så var de med livsstilsterroristerna. Samt att varje partiledning som fortsatte att stödja eller upplåta plats åt dåraktiga förmyndaridéer i fortsättningen skulle betraktas som en fientlig makt.

Diskussionen om en extra chockskatt på lådvin har aktualiserat frågan igen, och vi kan i och med detta dra vissa slutsatser:

Folkpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet stöder förslaget och är därmed legitima mål för så kallade preemptive strikes (obs – utföres lämpligen i valbåset, ingen annanstans). Moderaterna och Socialdemokraterna sluter däremot upp i den frihetliga alliansen, vilket bör räcka till seger i just den här striden.

Återstår dock för Moderaterna att lämna ut det där borgarrådet bakom Norra Djurgårdsstaden-projektet. Förslagsvis till något lifestyle-Guantanamo i Täby.

Land skall med vedergällning byggas

Den här DN-följetongen har ni möjligen koll på sen länge, men en liten uppfräschning kan alltid vara på sin plats.

En yuppie-nisse i Bromma har på eget bevåg och utan något som helst tillstånd sågat ner ett antal hundraåriga kommunala träd i avsikt att skaffa sig sjöutsikt från sin niomiljonersvilla. Eller, inte sågat själv, utan uppdragit åt en firma (möjligen subventionerat av rot-avdrag, alltså) att såga ner träden. Detta medan han själv befann sig på ”kickoff i Sandhamn”.

Kan någon komma på ett bättre upplägg för framkallande av klasshat får ni gärna hojta till.

Saken har nu delvis avgjorts i rätten, där yuppie-nissen dömts till 45 000 kronor i böter. Skadeståndsanspråken återstår dock att reda ut – kommunen har krävt hela fyra miljoner kronor och processen kan bli utdragen. Det är ju inte helt enkelt att bestämma marknadsvärdet på ett träd.
The Viktor Report har ett alternativt förslag för att lösa situationen. Vi kan kalla det ”lifestyle-sharia”: Låt yuppie-nissen slippa skadeståndet – men fastslå också kommunens (alltså vår gemensamma) rätt till tillfredsställande hämnd. Vi kan spontant tänka oss flera passande åtgärder.

• En jätteskärm av spegelglas utmed tomtgränsen, som inte syns för eller stör förbipasserade men som effektivt tar bort all form av sjöutsikt inifrån.

• En specialbyggd tunnel som leder buller från bygget av Förbifart Stockholm, förslagsvis med mynning i närheten av sovrummet.

• Eller en helt vanlig, mindre avfallsanläggning där i sluttningen.

Det kan låta hårt, men för den allmänna moralen är det viktigt att statuera exempel. Och ska man stoppa yuppie-nissarnas framfart så gäller det att slå där det känns som mest: Mot markpriserna.

MP, nästan som alla andra

Idag inleds Miljöpartiets kongress i Karlstad, där man bland annat ska kröna Gustav Fridolin till det ena språkröret och sen bevittna något så ovanligt som en öppen och ärlig strid om den andra posten. Valberedningens förslag Åsa Romson utmanas av den mer meriterade Mikaela Valtersson och utgången är oviss.

Dagens vinkel i media tycks vara att MP numera är ”ett parti som alla andra”, vilket ska bevisas i och med kongressen. TVR är inte helt säker på det. Dels tillåter man uppenbarligen interndemokrati på en kongress – ett solklart utslag av extremism i svensk politik. När man sen, som SVT har gjort, tar en titt på de motioner som medlemmarna skickat in till kongressen så hittar man också lite mer, tja, udda saker. Som även om de avslås ger en viss bild av stämningarna i partiet.

Förbud mot kött, tobak, gårdsförsäljning, mobilanvändande på tåg och motorsport samt obligatoriska skafferier (?) rimmar kanske inte helt med partiets uttalade ambition att locka Sveriges liberaler. Det som verkligen fångar vårt intresse är dock den sista punkten på listan.

Så genialt i sin enkelhet. MP kan här vara på väg att lösa den gordiska knut som sysselsatt regeringar, centralbanker och internationella organisationer sen pengar uppfanns. Låt oss sluta med all denna krångliga bekämpning och helt enkelt avskaffa inflationen.

Om den politiska tänkaren bakom motionen bara fått chansen i Tyskland på 20-talet hade kanske både Hitler och andra världskriget kunnat undvikas. Och skulle kongressen mot förmodan avslå motionen så föreslår vi att ombudet omedelbart säljer sina tjänster till Zimbabwe.

De skulle nog vara beredda att slanta upp rejält för konsulttjänster i ämnet – säkert ett par triljoner zimbabwiska dollar.

Bakåt tillsammans

I januari slog Vänsterpartiets ”framtidskommission”, ledd av den tidigare ungdomsförbundsordföranden Ida Gabrielsson, fast att det var bättre förr. Läs TVR här.

Nu presenterar sig efterträdaren i Ung Vänster, Stefan Lindborg, med en debattartikel på Newsmill. Som slår fast att det – helt i linje med partiets officiella hållning – var bättre förr.

Vilka personliga erfarenheter som Gabrielsson (född 81) och Lindborg (född 85) har av denna socialistiska dåtidsutopi framgår tyvärr inte av texterna, men vi utgår från att de är omfattande.

Vänsterpartiet får för övrigt 4,6 procent i dagens opinionsmätning. Alltså har vi åtminstone ett statistiskt säkerställt område där det bevisligen var bättre förr.

Istället för politik: Totalförvirring

När Libyenkrisen bröt ut på allvar i mars var det Socialdemokraterna som ropade med högst röst här hemma. Omvärldens passivitet var skandalös, huvudansvarig för folkmordet var (typ) Carl Bildt och FN/Nato/Sverige/hemvärnet borde omedelbums gå in med vapenmakt för att stoppa Khadaffi.

När sen regeringen, efter förfrågan från FN, avsåg gå in i den militära insatsen fick dock S kalla fötter. Plötsligt tvingade man fram den lösning som innebär att Sverige nu är i krig med libyska fåglar, alternativt ute på historiens dyraste sightseeingtur. Detta eftersom Håkan Juholt inte ville råka skjuta på ”drogade barnsoldater”.

Nu tycktes alla vara överens. Dock inte sossarna.

Bara några veckor efter att insatsen, som initialt sattes till tre månader, inletts så kom ett nytt utspel från S på DN Debatt: Insatsen skulle inte på några villkor förlängas. Trots att Khadaffi envist klängde sig kvar. Och även om FN uttryckligen bad om det. Flygförbudszonen skulle visserligen upprätthållas, men av någon annan. Oklart vem, men Sverige skulle satsa på att bidra med ”folkrörelser och föreningsliv”. Utspelet fick hård kritik, inte minst internt (bland annat från högdjuret Jan Eliasson), men backades upp av partiledaren och resten av ledningen. Fokus har skrivit utförligt om turerna här.
Det tog dock inte slut där, om ni trodde det. Idag, bara några veckor senare, svänger S igen. Återigen på DN Debatt. Den här gången vill man visst engagera sig militärt – men med marinen.

The Viktor Report är övertygad om att vi inte sett det sista av de här ganska underhållande turerna. Vi gissar att följande artiklar dyker upp på DN Debatt i den nära framtiden.

25 maj:
Socialdemokraterna: ”Därför annekterar vi Libyen”

2 juni:
Ledande socialdemokrater: ”Vi kräver ett omedelbart stopp för imperialismen” 

3 juni:
Håkan Juholt efter gårdagens utspel: ”Därför tar jag titeln överste och ger ut en grön bok”

16 juni:
Högersossar startar uppror: ”Juholt-regimens galenskap måste få ett slut”

17 juni:
REPLIK. Håkan Juholt: ”Hundarna till rebeller är betalda från utlandet. För övrigt finns det inget uppror. Mikael Damberg är min son. Allt är ett missförstånd”

23 juni:
Alliansen: ”Hög tid att omvärlden agerar med kraft – vi kan inte stillatigande se på när oskyldiga politiska gräsrötter offras i ledarnas vansinnesaktioner”

Omvalet och Juholteffekten

Flera läsare har krävt en kommentar angående det uppmärksammade omvalet som hölls i söndags, framför allt det som gällde Västra Götalands landsting och därmed dryga miljonen väljare. Vi berörde ämnet i måndagens Brunchrapporten, men i egenskap av Sveriges mellan varven största politiska blogg ska vi förstås reda ut begreppen även här.

Vad hände? I sak inte jättemycket. S gick framåt något och M tappade ungefär lika mycket. Spinnet i media blir att det rör sig om en ”Juholteffekt”, och något annat var knappast att vänta. Även om det inte saknas invändningar:

Västra Götaland är en traditionellt ”röd” region och omvalet gällde landstinget. Sjukvården är landstingets viktigaste fråga. S har, och hade till och med under Sahlins tid, större väljarförtroende i den frågan än de borgerliga (som framför allt är starka i mer riksdagsbetonade jobb och ekonomi). Debatten på sistone – om sjukförsäkringar, fas 3 och det hemska i att få välja skola – har definitivt gynnat de rödgröna.

Att man trots det inte lyckas samla en majoritet (rödgröna är största block, men SD vågmästare) säger inte så lite om hur svårt det kommer att bli att bygga ett rimligt alternativ till alliansen. Som vi tidigare varit inne på här i bloggen.

Anyways. Vi kan kalla det Juholt-effekt, och kika på vad den betyder för fortsättningen.

På plussidan:
En framgång är en framgång och framgångar är kul. Det var första gången på nio år som S gick framåt i ett nationellt uppmärksammat val. Det betyder förstås mycket för moralen och skickar lite vind i ryggen till ett parti som annars mer haft en betongmur i ansiktet på sistone.

På minussidan:
Risken finns att Juholt nu tar den här effekten som intäkt för att han agerat helt rätt hittills. Det vill säga att han med mandatet i ryggen glatt fortsätter att sprida floskler, snacka skit över fulgrogg i offentlig miljö och rekrytera inkompetent folk till toppositioner. Det vore inte riktigt lyckat, vågar vi påstå.

Den som lever i tre och ett halvt år till får se.

Fruktansvärt upprörande skolk

SvD har dagens politiska storsnackis: att Jan Björklund nu fått igenom att börja skriva in ogiltig frånvaro i terminsbetygen. Inte i slutbetyget (som betyder något) alltså, utan i terminsbetygen. Kanske inte utbildningshistoriens största och mest avgörande åtgärd, men tillräckligt för att vålla enorma reaktioner.

Remissinstanserna är arga. Twittervänstern är ännu argare. Och argast av alla är matador…, ursäkta, Håkan Juholt. Han är ”fruktansvärt upprörd” över reformen.

Fruktansvärt. Upprörd.

Om Juholt befunnit sig i ett konstant ”fruktansvärt upprört” tillstånd under hela den period då hans eget parti stött reformen, eller hur hans mentala hälsa skulle hantera mer betydelsefulla skolreformer, framgår tyvärr inte.

Nåväl. SvD har följt upp nyheten med att fråga partiledarna om deras eget skolkande, och resultatet är i stora drag deprimerande läsning för den som önskar sig politiker med hyfsat normal bakgrund. Maria Wetterstrand och Maud Olofsson medger visst skolk för att gå på politiska möten. Håkan Juholt säger sig aldrig ha skolkat ”eftersom han hade respekt för sina föräldrar”.

Göran Hägglund räddar några stilpoäng hos verklighetens folk genom att medge att den lokala cafeterian ibland ”tyvärr lockade lite mer”, men bäst i enkäten klarar sig statsminister Fredrik Reinfeldt.

Han dök inte upp för en kommentar.

Hämnden i skärgården

Ni har garanterat inte missat gårdagens stora nyhet: att en kvinna säger sig ha sett och fotograferat en främmande ubåt i Baggensfjärden utanför Saltsjöbaden. Mysteriet är ännu olöst och marinen har inlett en mycket hemlig utredning, varför spekulationsvågorna förstås går vilda.

Är det ryssen som kommit tillbaka? Ett hemligt Natosamarbete? Eller är det, som någon glädjedödare från SMHI tror, ett vanligt jävla isflak?

Intressanta gissningar alltihop, men troligen fel. The Viktor Report har sin teori glasklar.

Detta är Libyens vedergällning för vårt deltagande i FN:s militära operation.

Det grundar vi dels på den tydliga motivbilden och dels på genomförandet. Krigets lagar säger att ett motangrepp ska stå i proportion till angreppet, och det efterlever libyerna till punkt och pricka här:
Vi tog en flygtur och kikade lite på deras regims frontlinjer (de militära baserna). Khadaffi ordnade skärgårdskryssning och spanade in vår regims frontlinjer (de sjönära designvillorna på Solsidan).
Fullständigt logiskt.

Nätupprop och konsumentmakt

Igår drog den mer genusmedvetna delen av twitterklauturan igång ett ”nätupprop” mot att förlaget Egmont lanserat en fotbollstidning för pojkar och en pysseltidning för flickor. Detta ansågs ”begränsa våra barns möjligheter” och 1 600 rättänkande undertecknare kräver därför tidningarnas omedelbara nedläggning.

Det finns förstås lika många sätt att invända mot det här som det finns undertecknare till uppropet.
* Man kan anföra att eftersom målgruppen (6-10-åringar) dels saknar juridisk möjlighet att teckna prenumerationer och dels i regel saknar finansiella resurser för att köpa lösnummer, så krävs en aktiv insats från de 1 600 undertecknarna för att deras barn ska utsättas för den farliga informationen om fotboll eller pyssel.

* Man kan också fråga sig vilka andra tidningar som bör läggas ner med omedelbar verkan. Bamse sysslar med socialistisk indoktrinering medan Kalle Anka hyllar den otyglade kapitalismen. Fantomen är direkt kolonialistisk och i den mindre tecknade världen har vi uttalat antidemokratiska tidningar som Proletären och Nationell Idag. Anser de 1 600 undertecknarna att även dessa bör läggas ner – och om inte, varför? Det finns vetenskapliga belägg för att kolonialism och kommunism historiskt sett dödat fler än både pyssel och fotboll.

* Man kan förstås också börja prata om tryck- och yttrandefrihet, om man vågar ta risken att blandas ihop med konstintresserade (förutsatt att konstnären är Lars Vilks) debattörer i kvällstidningarnas kommentarsfält.

Eller, och det är TVR:s linje, så struntar man i alltihop och ser till att istället utöva lite gammal hederlig konsumentmakt. Det funkar faktiskt, och vi ska nu förklara hur.

Ett annat mediefenomen som förargat svenska twittrare är Kanal 5:s programsatsning Jobbjägaren. Showen anklagades för att exploatera arbetslöshet och arbetslösa och Kanal 5 uppmanades att stoppa programmet. Det gjorde man förstås inte – istället gnuggade man händer åt uppmärksamheten och räknade med att få ännu fler tittare att sälja reklam till.

Men. Så blev det inte! Folk sa nej tack till Jobbjägaren, som får sina katastrofsiffror skärskådade i Dagens Media idag. Till skillnad från ”nätupprop” kommer det här också att leda till konsekvenser: Det blir garanterat ingen ny säsong för Jobbjägaren och hjärnorna bakom exploateringen av arbetslösa kommer att få sina fiskar varma. Slutet gott, allting gott.

* * * * *

Vart vi vill komma med allt det här? Till SVT Debatt, förstås.
Sveriges medieutbud är idag extremt brett och diversifierat. Ingen har informationsmonopol. Det stora problemet med tidningar är i regel inte att för många läser dem och tar dem på för stort allvar, utan tvärtom. Det finns tre tv-kanaler för varje intresse och hundra sajter för varje nischintresse. Kampen för att allt det innehållet ska leva upp till gällande norm om God Smak är knappast en meningsfull kamp.

Förutom i fallet public service. Där kan vi nämligen ställa krav på både relevans och omdöme i innehållet, eftersom det är den enda medieform som vi inte kan välja bort att betala för. Det är ännu viktigare om man, som The Viktor Report, gillar public service och därför helst inte ser att man på SVT jobbar aktivt för att tvätta bort medborgarnas förtroende för företaget. Sånt gynnar nämligen bara dem som vill avskaffa public service, med följden att vi kan få se Fas 3-jägaren istället för Agenda på söndagarna framöver.

Och därför avrundar vi den här arbetsveckan med att läsa Johan Ingerös dokument inifrån Debatt i Aftonbladet.

Plankare och halmdockor

Gårdagens post om Planka.nu:s ”massplankningsaktion” på Arkitekturmuseum har inte helt oväntat väckt en del debatt i kommentarsfältet. Främst om museiavgifternas vara eller icke vara, men också (som vanligt när hipstervänster diskuteras) frågan om huruvida The Viktor Reports upphovsperson är en idiot. Såhär skriver läsaren Isak Gerson.

Vi skulle från TVR:s sida vilja vända på det och påstå att Isak Gerson helt har missat den grundläggande poängen i bloggens post. Låt oss därför vara övertydliga:

Att förespråka gratis museibesök är naturligtvis helt legitimt. Det finns flera goda argument för en sån kulturpolitik. Om man hade valt att demonstrera i veckor utanför Arkitekturmuseum hade TVR inte haft några invändningar alls, tvärtom blivit imponerad av engagemanget. Till slut hade säkert också TV4 Stockholm hittat dit.

Men när man istället (och som vanligt) väljer att framföra budskapet med skolgårdsgangstermetoder så blir det bara pannkaka. Visst, man får en del uppmärksamhet i meeedia, men som opinionsbildande insats är det helt kontraproduktivt. Vanligt folk (som betalar museiavgifter och SL-biljetter om de måste) blir förbannade. Ingen seriös politiker kan ställa sig bakom ”demonstranterna”. Man skjuter helt enkelt det egna syftet i foten.

Låt oss ta det ännu enklare:

Att demonstrera är att bry sig. Att ”massplanka” är att skämma ut sig.

Planka.nu och den stora kampen

Organisationen Planka.nu bildades, som ni säkert känner till, för att kräva gratis kollektivtrafik – främst genom att via ett fiffigt system låta människor med den fysiska kapaciteten att hoppa över spärrar åka betydligt billigare än exempelvis äldre och funktionshindrade.

I takt med att hipstervänstern tagit organisationen till sina hjärtan har man dock börjat slåss på mer kulturella fronter, bland annat för rätten att gå gratis på museum. Som ett led i detta arrangerade man igår (3/5) en så kallad ”massplankning” på Arkitekturmuseum i Stockholm. Aktionen var, som synes här, väl koordinerad med TV4:s lokalnyheter, vilket ger oss möjlighet att ta del av den och lyssna på dessa de fattiga massornas (helvita) företrädare.

Eftersom gänget att döma av bilderna redan haft en del regn på sin parad så vill TVR egentligen inte vara den som är den, men några fakta bör nog ändå tillföras sammanhanget.

* Entrén på Arkitekturmuseum kostar i vanliga fall 60 kronor. Men hade gänget kommit en fredag så hade de inte behövt ”massplanka” – då hade de kunnat gå in som vanligt, eftersom Arkitekturmuseum då har fri entré. Vi förstår dock att man avstod den möjligheten, då det inte hade varit särskilt tv-mässigt.

* Ett viktigt argument mot avgifterna är, enligt den företrädare som uttalar sig i reportaget, att det blir väldigt dyrt för en familj att gå på museum. Detta är sant – åtminstone förutsatt att alla i familjen är vuxna. Arkitekturmuseum bjuder nämligen alla under 19 år på entrén, oavsett veckodag.

Typiskt. Men som det står på väggen i Lilla Baren på Riche i Stockholm:

The struggle for an idea worth fighting for continues.

(Tipstack: Daniel Swedin.)

Bloggen hjälper Carl Bildt

Well, Carl, the answer depends upon whom you ask. The solution to issues like this one comes in as many forms as there are parties in the parliament. A quick investigation, at your service:

Folkpartiet:
Medlemskap i EMU. Detta gör det lättare för oss att genomdriva ett snöförbud på EU-nivå.

Vänsterpartiet:
200 000 nya jobb i offentlig snöröjning.

Socialdemokraterna:
Besked kommer i höst. Håkan Juholt hälsar dock att vi hade klarat snön bättre om vi betett oss som pingviner istället för som Fredrik Reinfeldt.

Miljöpartiet:
Ingen åtgärd. Typiskt moderaterna att vilja förstöra våra ekosystem.

Kristdemokraterna:
Hade snön fått chansen att tillbringa mer tid med familjen så hade den inte gett sig in i stan och ställt till elände. Vårdnadsbidrag.

Sverigedemokraterna:
Snö är en del av vårt kulturarv. Att sjuklövern nu vill avskaffa vårt kulturarv och istället ta in icke-nordiska väderinfluenser visar tydligt att man förbereder en islamisering av klimatet.

Moderaterna:
Ett sjunde jobbskatteavdrag.

Centerpartiet:
Det bör bli lättare för små och medelstora väderinstitut att sparka en meteorolog.