Bryt upp, bryt upp, den nya dagen gryr...

... oändligt, och möjligen en smula omständligt, är vårt stora äventyr.

Men nu finns The Viktor Report till sist på DN.se. Där tänkte vi stanna ett tag, så bokmärk gärna.

Ses där!

Vilken festival är ditt parti?

Sommartider är festivaltider. Allra mest den här helgen, då varenda tjomme med Facebookkonto verkar vara iväg på något ”episkt”. The Viktor Report vill förstås inte missa tåget och bidrar på sitt eget sätt – nämligen genom att avslöja vilken festival som passar just dig bäst. Helt beroende på vilket parti du sympatiserar med.

Miljöpartiet
Way Out West
15 000 södermalmare åker till en skogsdunge i Göteborg och känner sig exotiska.

Moderaterna
Stockholm Water Festival
En massa saker går åt fanders, vilket man i efterhand beklagar samtidigt som man påpekar att tanken var god. Det är stort, pråligt, alla ska vara med men ingen vet vad syftet är.

Sverigedemokraterna
Medeltidsveckan på Gotland
Marginaliserade figurer i samhällets utkant samlas för att återuppväcka en tid då de kulturella influenserna kom från Tyskland istället för från resten av världen.

Vänsterpartiet
Sweden Social Web Camp
En grupp upplysta dricker sprit och samtalar om revolutioner och om hur mycket bättre allt skulle varit om alla andra jävlar bara fattat hur saker egentligen ligger till.

Feministiskt initiativ
Stockholms modevecka
Eliten samlas för att imponeras av varandras allra senaste rön. Ingen utomstående släpps in, men en liten grupp hipsters hänger på ändå eftersom det är bra för imagen.

Socialdemokraterna
Uppsala Reggaefestival
Man känner sig ständigt motarbetade av resten av samhället, men ger för den sakens skull inte upp drömmarna om den gyllene eran på 60- och 70-talen. Hög kvot av ansiktsbehåring.

Folkpartiet
Allsvenskan i fotboll
Man kampanjar för fair play, satsar på utveckling och snackar ständigt om att komma ut i Europa. Sen slutar det ändå alltid med fler poliser och krav på hårdare tag.

Kristdemokraterna
Sommaren på Gröna Lund
Gör bokningar för att locka allt från småbarn till pensionärer, men envisas med att stänga av musiken och slänga ut folk vid tiorycket för att inte störa grannarna.

Centerpartiet
Hultsfredsfestivalen
För länge sen var man störst och starkast, men numera spelar det ingen roll vad man slänger in för akter – konkursen tycks ständigt hotande. De få som är kvar klagar mest på att de inte längre känner igen sig.

Oskuldens tid

Idag gör The Viktor Report-redaktionen debut i DN, som kolumnistvikarie för läsarfavoriten Hanna Hellquist på baksidan av Kultur/På stan-delen.

Med andra ord har den här morgonen börjat illa på många håll. Vår egen uppskattning är att var fjärde DN-läsare, det vill säga omkring 200 000 personer, under de senaste timmarna satt kaffet i halsen och brustit ut i en travesti på Gustaf Svenssons julaftonsklassiker "Vad är det här för jävla stolpskott, var fan är Arne Weise?".

Säkert en befogad fråga.

Hur som helst. Texten, där jag försöker göra upp med floskelfestivalen i svensk politik (jo, det handlar om SPRÅK, alltså är det KULTUR, tyst nu), finns inte online. Den som inte prenumererar kan förstås köpa tidningen som lösnummer - vilket är ett fynd även det. Kostar mindre än en bok, men innehåller ungefär lika många ord och betydligt fler bilder.

Dagens rikstidningsbesvikelse

Hösten på ingång. Marknaderna stupar, demonstrationer och upplopp överallt, en Breivik på det och visst känns det som att Mayaindianerna kanske inte var helt snett ute i sina prognoser.

Men gnäll inte. Det kunde varit värre.

Tipstack Samuel Garlöv.

A Farewell To Lars

Som ni säkert minns skrev The Viktor Report minnesrunan över Lars Ohlys tid som vänsterledare redan för drygt en månad sen. Dagens besked, att han avgår vid kongressen 2012, kommer alltså lika väntat som genomanalyserat.

Däremot måste vi höja lite på ögonbrynen åt valet av tidpunkt: Att sno medieutrymme just när marknadsekonomin står på öronen ligger knappast i vänsterns intresse. Å andra sidan har Ohly, charmigt nog, aldrig varit någon särskilt rongefierad politiker. Han har sagt vad han tycker och tänker och det har aldrig varit någon tvekan om vart man kommer med honom vid styrspaken.

Synd bara - för Ohly åtminstone - att så få ville åka med.

Silvias sanningskommission

Drottning Silvias egen undersökning av nazistanklagelserna mot hennes far Walther är nu klar. Den visar att fadern inte alls tog över en judisk fabrik på omoraliska grunder - istället bytte han fabriken mot en anläggning i Brasilien, och räddade därmed i princip livet på den judiske affärsmannen.

Enligt obekräftade uppgifter till The Viktor Report visar utredningen också att Walther Sommerlath i hemlighet försenade det tyska atomprogrammet, ofta tände ljus vid Gustaf II Adolfs dödsplats i Lützen, gillade kattungar samt tog fyra guld i Berlin-OS 1936.

Inkorrekta satsningar med potential

Den SD-inriktade nyhetssajten Politiskt Inkorrekt har varit på tapeten här på sistone, i efterdyningarna av Norgeattentaten. Många har varit kritiska till sajtens "hets" mot framför allt invandrare och vänsterfolk, medan sajtens anhängare försvarat sig med svåravvisliga cirkelresonemang. ("X är kulturmarxist och skriver för tidning Y. Eftersom Y därmed är en kulturmarxistisk tidning kan man inte ta X skriverier där på allvar.")

Det vore TVR främmande att döma i frågan. Istället ser vi, i kölvattnet av Politiskt Inkorrekts trafikuppgång, möjligheten att så att säga rida med på vågen. Med benäget bistånd från några kloka nätbekanta har vi därför samlat på oss en rad idéer till sajtkoncept med klar succépotential. Återstår nu bara att registrera adresserna, dra igång - och kamma hem miljonerna.

Grammatiskt Inkorrekt
Nyhetssajt med alla folkliga felstavningar som gammelmedierna känner till, men censurerar i sina texter.

Kritiskt Inkorrekt
100 procent recensioner av saker som skribenterna inte orkat ta del av.

Kosmopolitiskt Inkorrekt
Resetidning som baseras på pressreleaser. (Disclaimer: Kan vara upptagen.)

Kliniskt Inkorrekt
Sveriges enda nyhetsmedium för reportrar med diagnosticerad mytomani.

Shiitiskt, Wahhabitiskt & Alawitiskt Inkorrekt.
Oppositionssajter för diktaturerna Iran, Saudiarabien och Syrien.

Bibliskt Inkorrekt
Oberoende nyhetsmedium i Vatikanstaten.

Matematiskt Inkorrekt
Ekonomisajt som bevakar statsfinanserna i Sydeuropa och USA.

Poetiskt Inkorrekt
Säsongsbetonad sajt som hjälper svenska folket med julklappsrim. Stolpiga versmått och tveksamma rim till alla.

Generiskt Inkorrekt
Kanske den mest samtida nätsatsningen: En så kallad "feed" som automatiskt hämtar in nyhetsartiklar med sakfel från flera olika nyhetssajter. Helt utan jobbiga kostnader för reportrar!

Metafysiskt Inkorrekt
Debattsajt för new age-anhängare. Regina Lund blir chefredaktör.

Nitiskt Inkorrekt
De senaste substanslösa ryktena och horribla slutsatserna - varje dag. Ingenting annat.

Fyll gärna på. Bidrag som leder till miljonsuccé belönas, som brukligt i den nya ekonomin, med nyemitterade aktier!

Tröst i eländet

Det är inte alla dårar som håller sig undan polisens radar. En del ringer själva för att kolla om det är lugnt att bygga sin egen kärnreaktor.

Och nej, TVR har inte lagt ner. Vi har bara ägnat några dagar åt att komma överens med ett helt nytt digitalt liv, vilket som alla vet innebär att allt som man inte trodde kunde strula plötsligt gör det.

Nu har vi dock löst det mesta (famous last words) och inkvarterat oss i Marieberg. Tillbaka med ovärderligheter i morgon.

Ett ögonblick, Viktor...

... som kan ha stått för årets i särklass klumpigaste framtidsprognos, i och med det senaste blogginlägget, vid semesteruppehållet den 19 juli. Hur känns det?
- Man kan inte ha rätt jämt. Även om jag måste erkänna att just det här fallet gärna inte hade fått vara undantaget som bekräftar regeln.

Tänker TVR, sent omsider, ge sig i kast med ämnet som hela världen pratat om den senaste veckan?
- Ja, självklart. Men det blir nog ännu senare omsider. Det råder knappast någon brist på mer eller mindre illa underbyggda analyser och kommentarer i frågan runt om på internet i nuläget.

Betyder det att bloggen håller tyst framöver? Det känns ju lite småaktigt att komma dragandes med annat.
- I beg to differ. Som Jens Stoltenberg sa så är det mer demokrati som är svaret, inte mindre. Den här bloggens modesta bidrag till det är rimligen att chikanera fler hycklande pratmakare från alla makthavarhåll. Inte färre.

Så då hörs vi inom kort?
- Det är vår bestämda avsikt, ja.

Bloggen på semester

Det braskande nyhetsflödet handlar som ni säkert sett mest om folk som badar, och de problem som kan uppstå när folk går och badar.

Därför tänkte The Viktor Report passa på att göra detsamma. Gå och bada, alltså - förhoppningsvis utan de problem som kan uppstå när man går och badar.

Redaktionen gör helt enkelt en "News of the World" och lägger ner verksamheten. Dock bara för en vecka, och istället för att åka in i fängelse tänkte vi åka till Sardinien.

Vi räknar dock iskallt med att läsekretsen har tentaklerna ute och fångar upp eventuella dumheter som försöker passera under radarn.

Allt gott så länge.

Misstänkt på sannolika skäl

Inga spännande politiska intriger att reda ut idag, men nyhetsflödet lever förstås även i rötmånaden. Expressen har en spännande historia om en man som misstänks för ett lite annorlunda brott.

"Mannen har upprepade gånger ringt SOS Alarm via larmnumret 112 och sagt att han haft svåra smärtor i hjärttrakten.
Men när ambulansen kommit in till Sveg har han plötsligt hoppat upp från båren och gått direkt till Systemet, och sedan till en tobaksaffär."

Misstänks, sa Bill.

Geni, sa Bull.

Tipstack Fredrik Strömberg.

Politisk taktik. Grundkurs.

Case:

Din huvudmotståndare har lanserat en kampanjsajt som förlöjligar er partiledare och kritiserar er ekonomiska politik. Den är småelak, visst, och även om det finns inslag av fyndighet så kan humorvärdet i sajten diskuteras.

Det sistnämnda har säkert bidragit till att spridningen för den här kampanjsajten hittills varit högst begränsad. Visst, på Twitter har den länkats runt bland de närmast berörda. En och annan politisk megafonbloggare ur motståndarlägret har hyllat sajten, och någon ur det egna lägret har klagat på den. Men annars; stiltje. Tilltaget tycks helt enkelt ha passerat under allmänhetens radar.

Vad gör du nu?

1. Ingenting. Det är ju uppenbarligen ingen skada skedd.

2. Skriver en debattartikel om kampanjsajten i Sveriges största kvällstidning, sparkar upp allmänhetens ögon för saken i fråga och garanterar en debatt inte bara om kampanjsajten som sådan, utan också om relevansen i den hårda kritiken mot er ekonomiska politik.

* * * * *

FACIT

Svar 1: Du är en vanlig, hyfsad politisk taktiker.

Svar 2: Du är Carin Jämtin.

(Bonus: Samma blunder, våren 2010.)

Google+

Testar nya tjänsten Google+, som såvitt vi förstår tillämpar Spotifys briljanta lanseringsstrategi: Invites only, men alla som har kan bjuda in, vilket garanterar att alla som har det skryter med detta och därmed aktivt bidrar till marknadsföringen.

Utseendemässigt ser det ut som Facebook, om man tar bort allt som är blått. Tjänsten i övrigt tycks vara något slags kombo av Facebook och Twitter. Om det är användbart/nödvändigt/roligt? Det får vi återkomma om. Däremot borde Anders Borg och Fredrik Reinfeldt omedelbart skicka ett tackkort för Googles insats för den svenska arbetslinjen.

Lanseringen räddar sannolikt jobben för samtliga Sveriges allt mer ifrågasatta sociala medie-experter. Skulle G+ slå hyfsat brett kan det säkert också bli frågan om ett uppsving för hela branschen: Nya arbetstillfällen hos företag som vill hänga med, nya kurser att hålla, speciella universitetsutbildningar och allt som hör den nya nya ekonomin till. Samt förstås några tiotals tusen krönikor, debattartiklar och kultursidesutredningar om det hela.

Att det till stor del är just människor verksamma i den branschen - låt oss kalla den internetfenomenindustrin - som redan tycks ha hittat till och aktiverat sig på Google+ kan förstås vara en slump.

Eller så är det inte det.

Framtidskommissionen

Regeringens lansering av sin "Framtidskommission", presenterad av Fredrik Reinfeldt på måndagen, blev ett av Almedalsveckans mest omtalade utspel. Tillika ett av de mest hånade. "Regeringens idétorka har gått så långt att man tillsätter en statlig utredning i frågan", menade mången vänsterdebattör och fick skrattarna på sin sida.

The Viktor Report tycker att kritiken är orättvis. Regeringens huvudidé är som alla vet arbetslinjen. Fler möjligheter till jobb måste skapas, särskilt för de som i dag har en svag ställning. Om detta är såväl allians som opposition överens.

En statlig "framtidskommission" låter i ljuset av det som en synnerligen vettig stödinsats för att få in fler lågproduktiva moderater på arbetsmarknaden.

Retorikexperterna - always at your service

Aldrig förr har så få sagt så mycket till så många om så lite.

Nej, det är inte Churchill om Royal Air Force 1940 - det är The Viktor Report om retorikexperterna i Almedalen 2011.

Knappt hinner någon beställa en kaffe i Visby innan fem journalister bakom i kön ringer varsin retorikexpert för en analys av beställningens slagfärdighet och putslustighet. (Analyser av själva beställningen, vilket kaffe som personen önskar få serverat, lyser dock med sin frånvaro. Men sånt kanske kommer närmare valet.)

Hur som helst. Den som trodde att retorikexpertis är en oberoende vetenskap har anledning att dra öronen åt sig. En snabb fallstudie gällande Håkan Juholts kaffebeställn.., ursäkta, partiledartal på fredagen gör gällande att forskningsresultaten tenderar att variera beroende på beställaren.

I den regimfientliga kvällstidningen Aftonbladet har den käre folkledaren gjort ännu en golfrunda på 34 slag.

Samtidigt, i den regimvänliga tabloiden Expressen, har statsfienden och samhällsomstörtaren gjort bort sig igen.

Vad vi kan lära oss av detta?

Att tala är silver; att tala om talare är brons.

Vad ska Robert göra nu?

Affärsvärlden har i dag en intressant liten genomgång av Victor Mullers lön och övriga mer eller mindre bisarra ledningsförmåner i den konkursfärdiga bil- och kohandelskoncernen Saab/Spyker.

Vinkeln, att facket rasar mot miljonrullningen, känns dock lite trött. The Viktor Report väntar istället med spänning på vad Aftonbladets Robert Collin kommer att skriva i sin dagliga indignationskrönika i morgon. Vi gissar på något av följande teman, lite beroende på dagsform:


Affärspressen i borgerlig smutskampanj mot Saab
Efter regeringens svek är det självklart att Muller själv behöver pengar för att rädda de svenska jobben


Maud Olofsson nära högförräderi
Övervägde att skicka Saab-arbetares skattemedel till utländska bluffmakare

Sjukt enkelt quiz

Rätt svar: "I Vänsterpartiets budgetproposition."

Då åker vi!

Kul att ni hittat över hit, och ursäkta den röra som kommer att uppstå kring arkiv, vissa länkar och annat som kan gå fel.

Presskonferensen fortsätter inom kort.

Kostymfritt - ett sammandrag

Flera läsare har bett om en recension av moderatpolitikern Anton Abeles nya talkshowsatsning Kostymfritt. Jo, det skulle vi kunna göra, men det är nog lite tidigt. Eftersom de tre avsnitten hittills bara visats sammanlagt 290 gånger så känns det rimligare att börja med en snabb resumé av programmen hittills, så att alla är med på tåget.

Här kommer alltså, nästan-live från Almedalen: Kostymfritt – TVR’s cut.

Så minns vi Lars Ohly

Vänsterpartiets dag i Almedalen börjar inte helt lysande för partiets generalsekret…, ursäkta, partiledare. DN kan i dag berätta att 14 av 24 distriktsordförande har ruttnat på den ständigt fallande kurvan och vill byta ut Lars Ohly innan nästa val. Därmed kan vi nog slå fast att en lång avskedsprocess börjar gå mot sitt slut.

Synd, tycker The Viktor Report. Lars Ohly har varit en intressant och tacksam figur för bloggen att följa. Ur det senaste bloggåret minns vi bland annat bröstpumpsdebatten, den potentiella dokusåpan ”Vänsterledare söker fru” och kanske alldeles särskilt den lysande uppläxningen av den kritiska V-avhopparen Tasso Stafilidis:

”Det var dumt av honom att säga så, för det tycker han inte.”

Well, alla sagor har ett slut. För att visa vår uppskattning väljer TVR att åter dela ut den julklapp Lars Ohly fick i samband med bloggens julkalender i vintras. Komplett med vers.

* * * * *

Som en rättrogen, fin kommunist
Kan det lätt kännas jobbigt och trist
Med några ynka procent
I ett stort parlament
Får man rollen som bortglömd basist 

Att gå och hoppas på bättre perioder
Är inte framkomligt, lyssna nu broder!
En bolsjevik i ett val
Är inte särskilt brutal
Det är dags nu, för andra metoder 

Ty den som lystrar till borgarnas lag
Han kommer mosas som uppror i Prag
Hög tid att sluta med prat
Nu tar vi striden, kamrat!
Och skickar Reinfeldt och Borg till Gulag

* * * * *

Lars Ohly får

ETT KNOGJÄRN
(FÖR UTOMPARLAMENTARISK ANVÄNDNING)

Bilhandlare och partiledare

SVT Debatt har låtit Sifo ställa den för svensk politik måttligt avgörande frågan ”Vilken partiledare skulle du helst köpa en begagnad bil av?”. Eftersom undersökningen bekostats av våra och era licenspengar ska The Viktor Report givetvis analysera utfallet, inte minst eftersom det innehåller vissa intressanta inslag.

Då pratar vi naturligtvis inte om den vinkel som SVT väljer, nämligen att betydligt fler vill köpa av Reinfeldt än av Juholt. Det är ju fullständigt elementärt – i huvudet på såväl TVR som, tror vi, resten av svenska folket blir ju detta valet mellan en trist men välbesiktigad Audi och en fultrimmad gammal amerikanare. (Det sista roligare att köra, men mycket vanskligt som investering.)

Mer intressant då att 15 procent av svenskarna vill köpa en begagnad bil av något av Miljöpartiets språkrör. Siffror som borde orsaka en intern förtroendekris, med tanke på att en föråldrad bilpark pekats ut som ett av de allvarligaste miljöproblemen i landet.

Eller att hela 12 procent vill handla av Maud Olofsson (C), trots att hon under de senaste åren gjort allt för att inte behöva ha med bilar att göra.

Almedalen revisited

I Socialdemokraterna råder kallt krig mellan Mona Sahlin och Håkan Juholt, meddelar Expressen. I DN rasar Fredrik Reinfeldt mot sossarnas ”samarbete med SD”. Allt medan Aftonbladet fortsätter sin kärvande snaskkampanj mot Sven-Otto Littorin, ackompanjerad av ett grått dis över landet.

Fattas bara på att Jimmie Åkesson stormar ut ur Österport iförd folkdräkt och att Lars Ohly eldigt manar att kampen för socialismen nu måste flyttas utanför ringmuren. Sen kan vi slå fast att ”Almedalen 2011″ inte alls är en seriös politikervecka – utan ett lajv.

Det politiska Sverige värmer helt enkelt upp Visby inför Medeltidsveckan genom att spela pjäsen ”Oktober 2010″.

Pekoralpriset 2011

I ett något senkommet försök att rädda ansiktet från fjolårets almedalsspektakel har nu Aftonbladet grävt fram nytt snask om Sven-Otto Littorin, som ju avgick vid den här tiden i fjol efter att tidningen konfronterat honom med anklagelser om sexköp (Littorin nekade, därefter gick saken i stå eftersom tidningen saknade bevis).

Det nya scoopet handlar om att en nätbedragare säger sig ha sexchattat med den före detta arbetsmarknadsministern, under det falska aliaset ”klara86”. Nätbedragaren berättar att han brukar sexchatta med män för att sen kräva dem på pengar mot tystnad – ett tilltag som dock inte lyckades i fallet Littorin. (Vilket inte hindrar AB:s samhällspolitiska expert från att kalla ”affärsidén” genial.)

Ex-ministern ska alltså ha sexchattat och inte utsatts för utpressning i samband med detta. Onekligen ett scoop, åtminstone så här i Mille Markovic-journalistikens tidevarv. Han kunde ju ha utsatts för utpressning, och kunde i så fall ha reagerat på denna utpressning genom att göra något som eventuellt skadade rikets säkerhet. Så är det, för det säger en gangster.

Det slutar dock inte där. Som en pendang till det hela låter tidningen publicera ett 28 904 tecken långt ”dokument” om vad som hände förra året. På Aftonbladets redaktion. Givetvis skrivet i pågående presens (det klassiska greppet för att få tveksamt innehåll att framstå dramatiskt). Helt uppenbart med ambitionen att efterlikna tidningen Fokus essäliknande politiska reportage, med den avgörande skillnaden att de senare inte brukar basera reportagens substans på intervjuer med sina egna kontorsgrannar. Eller lämna läsaren med intrycket av att just ha läst en rättshaverists försvarstal.

Nu låter det kanske som att The Viktor Report är kritisk till Aftonbladets publicering, men så är absolut inte fallet. Om några månader är det ju dags att upprepa fjolårets succé – det alternativa journalistpriset – och i och med detta är en kategori klappad och klar.

Pekoralpriset 2011, kategorin Navelskåderi, tilldelas Aftonbladets samhällsredaktion. Kollektivt.

En man som heter Robert

Efter den senaste veckans haverier – med inställda löneutbetalningar och en fullständigt avhoppad styrelse, sånär som på Victor Muller själv – kunde man tro att även de mest optimistiska bedömarna tappat hoppet om Saab. Så är det också. Med ett lysande undantag.

Aftonbladets Robert Collin, känd för utspelet om att män är genetiskt bättre bilförare än kvinnor och som andlig ledare för alla Sveriges män som heter Ove, har inte gett upp. Det ligger inte i hans natur, kan man misstänka.

Collin bereds nu dagligen utrymme att på helsidor och uppslag spåra ur om att det i själva verket är Maud Olofsson som kört Saab i botten. Att den holländske charlatanen i kritstrecksrandigt i själva verket är en tapper David som slåss för det goda (misslyckad svensk fordonsindustri) mot en ondsint Goliat (regeringen, eller närmare bestämt Sveriges skattebetalare).

Den mycket informerade Collin kan exempelvis låta berätta att Victor Muller ”jobbat hela helgen” för att dra in pengar. Det var tappert, det får man ge Muller. Dock möjligen logiskt, med tanke på att resten av företagsledningen vänt honom ryggen och gått hem.

Å andra sidan. Collin kan säkert landa ett jobb i direktionen för Saab/Spyker/Whatever den dag Aftonbladet tröttnar på att framstå som en hemmatryckt haveristkommuniké i bilfrågor. Konkurrensen lär inte vara stentuff.

Bloggens politiska snapsvisor - #5

The Viktor Report avslutar sin snapsviseserie hos riksdagens argaste parti. Med detta önskar vi bloggens hela läsekrets en riktigt trevlig långhelg. Nöj er med en nubbe per visa så ska nog allt gå fint.

VÄNSTERPARTIET
LASSE RASAT (LÄNGTAN TILL UTOPIA)
Melodi: Vintern rasat (Längtan till landet)

Lasse rasat ut i opinionen
Schymans siffror smälta ner och dö
Vi får ställa in revolutionen
Eller ta den lite pö om pö

Ställa oss på Sergels torg och gasta
Bunkra ägg- och gatstensargument
Kanske kan vi då till slut få kasta
Borgarklassen ur sitt parlament

Skål, kamrater!

Bloggens politiska snapsvisor - #4

Som en nedräkning till midsommarafton bjuder The Viktor Report på en serie nyskrivna snapsvisor. Tanken är att partilojalister i (nästan) alla läger ska hitta sin egen favorit till nubben – tidigare har vi betat av sossar, moderater och sverigedemokrater. Nu har turen kommit till regeringens stödhjul.

BORGERLIGA SMÅPARTIER
JAG FÅNGADE EN RÖST IDAG
Melodi: Jag fångade en räv
Trestämmig sång

(Hägglund:)
Jag fångade en röst idag, men rösten slant ur lådan
Men lika glad för det är jag, men gladast är nog Maudan
Hå hum, min sång är dum, vad är det här för liv?
Om KD finns om hundra år, så är det i arkiv

(Björklund:)
Jag fångade en keps idag, och örfilade ungen
Men lika glad för det var han, han var ju faktiskt tvungen
Hå hum, mitt krig mot flum, det börjar spåra ur
Hög tid för ett nytt projekt – nu snor jag ungens lur

(Olofsson:)
Jag fångade en Saab idag, fick strul med leveransen
Men lika glad för det är han, den holländske chimpansen
Hå hum, han verkar skum, det går väl som det går
Nu skiter jag i Trollhättan, och tar ett sabbatsår

(Alla:)
Hå hum, var sång är dum, vi är ju ingenting
Men vad gör det, när Fredrik finns och Anders kommer kring

Bloggens politiska snapsvisor - #3

Som en nedräkning till midsommarafton bjuder The Viktor Report på en serie nyskrivna snapsvisor. Vår avsikt är att alla partilojalister, oavsett färg, ska hitta sin egen sång till snapsen. Serien har nu kommit fram till riksdagens nyaste bekantskap.

SVERIGEDEMOKRATERNA
BREV TILL BLEKINGE-KOLONIEN
Melodi: Brev från kolonien

Hejsan morsan, hejsan stabben
Här är brev från älsklingsgrabben
Vi har kul här i riksdagen
Vi får tjafsa, dricka bärs och skriva lagen

Alla har vi egna drängar
Men vill satsa mera pengar
Förti tusen milliarder
Kan vi spara på att slänga ut bastarder

Björne Söder, han har farit
Han blir aldrig vad han varit
Stackarn sprängdes i atomer
När han läste nåt i tidningen om romer

Bloggens politiska snapsvisor - #2

Som en nedräkning till Sveriges riktiga nationaldag, midsommarafton, bjuder The Viktor Report på en serie nyskrivna snapsvisor. Vår avsikt är att alla partilojalister, oavsett färg, ska hitta sin egen sång till snapsen. Serien fortsätter nu med det statsbärande partiet – Sveriges enda arbetar-, välfärds-, miljö- och järnvägsparti.

NYA MODERATERNA
ANDERS GÅR
Melodi: Helan går

Anders går
Med budgeten i fin balans
Anders går
Och viftar med sin svans

Och den som inte jobbat har
Han heller inget avdrag får

Anders går
Med klädsam arrogans

Bloggens politiska snapsvisor - #1

Som en nedräkning till Sveriges riktiga nationaldag, midsommarafton, kommer The Viktor Report att bjuda på en serie nyskrivna snapsvisor. Vår avsikt är att alla partilojalister, oavsett färg, ska hitta sin egen sång till snapsen. Skriv ut och ta med till lunchen, alltså. Den första känner vi igen, men vi tar den ändå för säkerhets skull i repris.

SOCIALDEMOKRATERNA
HEJ SOSSEGUBBAR
Melodi: Hej tomtegubbar

Hej sossegubbar slå i glasen
Och låt oss eniga vara
Låtom oss dricka oss i gasen
Och våra poster försvara

Vi sparkar ut  /  Mona Sahlin
Och alla andra förnyarsvin

Hej sossegubbar slå i glasen
Vi ber dom flyga och fara

* * *

Hej alla nya moderater
Ni får se upp i debatten
Vi ska ha råd med flera stater
För nu ska vi höja skatten

Vi tar revansch  /  i nästa val
Och återskapar vårt 70-tal

Hej sossegubbar slå i glasen
Nu ryker städhjälpsrabatten

TVR - din goretex-jacka i förändringens vindar

Som några av er redan noterat så kommer TVR-redaktionen inom kort att flytta sin verksamhet några kilometer västerut, till ett höghus i Marieberg. (Mer om det här hos Resumé eller här hos Dagens Media.)

Frågan som hänger och brinner i luften är, att döma av reaktionerna, vad som ska hända med The Viktor Report.

Svar: Till att börja med så kör vi förstås vidare som vanligt exakt just här under de kommande tre veckorna. Därefter får vi se. Men givetvis blir det en fortsättning i någon form, någonstans. Vi har inte byggt upp Sveriges ledande multioppositionella blogg för att sen slänga konceptet i sopen.

TVR har funnits i en räcka olika former sen snart fyra år. Självklart tänker vi inte låta samhället komma undan i fortsättningen heller.

Ett jobb för Göran

Maud Olofsson avgår som partiledare för Centern och det är förstås ett vettigt beslut. Efter tio år och två valvinster (varav den senare med minskade siffror för C) kan det nog vara vettigt med ett nytt ansikte.

Spekulationerna går vilda om vem som tar över. Tre huvudkandidater nämns: ”Gammelcenterns” favorit Eskil Erlandsson, de unga nyliberalernas Annie Johansson och Mauds egen favorit, den ännu så länge ganska intetsägande Anna-Karin Hatt.

The Viktor Report säger: Ingen av dem. Som vi tidigare slagit fast vore det bästa en helt annan lösning – nämligen att man gör som i fotbollsvärlden, och köper in sin nya spjutspets från ett konkurrerande lag med snarlik spelstil. Vi tänker förstås på Göran Hägglund (KD).

Det är en lösning som inte bara är tidsenlig så här i silly season-perioden, utan som också skulle gynna alla tre inblandade parter:

• Centern får en nystart, men samtidigt en partiledare med både erfarenhet och upparbetad popularitet.

• Göran Hägglund får också en nytändning, och på köpet ett parti med klart större potential som dessutom passar hans egen spelstil bättre. Hägglunds ”politikens gränser”- och ”verklighetens folk”-narrativ passar förstås mycket bättre i det ursprungliga verklighetens folk-partiet, decentralistiska Centern, än i förmynderibastionen KD.

• Kristdemokraterna slipper en partiledare som de ändå inte tycker om, och kan välja sig en Maria Larsson-typ som garanterar dem en tillvaro som rättroget och härligt moralistiskt 1,5-procentsparti.

Inget att tveka om, alltså.

Obegriplig indignation

Prins Daniel har, via det skattefinansierade apanaget, köpt sig en utbildningsplats för 200 000 kronor. Aftonbladet kör skandaluppslag och internetvänstern rasar i vederbörlig ordning.

The Viktor Report förstår inte upprördheten.

Prins Daniel fick 0,1 på högskoleprovet.

Vi trodde att alla, särskilt de socialistiskt sinnade av oss, var överens om att mer samhällsresurser måste riktas till svagpresterande elever från familjer med låg bildningsnivå.

"jag hoppas att ni inte skriver något tråkigt om det här"

I morse meddelades det att Jeanette Gustafsdotter utsetts till ny vd för branschorganisationen Tidningsutgivarna. Namnet påminde TVR om något, och vi hittade snabbt vad: En gammal härva där Gustafsdotter i egenskap av vd för Mäklarsamfundet försökt tysta en mäklarkritisk bloggare. Onekligen en spännande merit med tanke på nya jobbet, varför vi kastade in en länk i ärendet på Twitter.

Länken spreds snabbt och twitterbranschtidningen Resume.se tvekade inte länge: Man följde raskt upp med en artikel i ämnet, där både Gustafsdotter och bloggaren i fråga, Johan Folin, intervjuas. Där framkommer att historien löstes och att det inte finns i Jeanette Gustafsdotters värld att försöka tysta någon, åtminstone inte enligt Jeanette Gustafsdotter.

Varpå hon avslutar:

- Jag hoppas att ni inte skriver någonting tråkigt om det här, det vore inte bra för vare sig Johan eller mig.

Därmed kan vi alla lägga historien bakom oss med en betryggande slutsats. Jeanette Gustafsdotter är en varm vän av tryck- och yttrandefrihet – åtminstone så länge den inte missbrukas till något tråkigt.

Korståg med förhinder

Ni känner säkert till historien om sossarnas flip-floppande i frågan om den svenska insatsen i Libyen. TVR sammanfattade det mesta i en populär post i maj, och vår prognos får sägas ha slagit in hyfsat. Nu har man nämligen intagit sin femtioelfte ståndpunkt och en överenskommelse med regeringen har nåtts. Slutet gott, allting gott? Det är inte helt säkert.

Chefsakrobat Juholt, som alltså först (tror vi) drev linjen att Sverige inte skulle blanda sig i Libyen i fortsättningen, öppnar nu inte bara för det, utan vill också skicka svensk trupp till Syrien och Sudan. Stora planer och säkert en god ansats, men det öppnar för visst internt rabalder i det röda gänget.
I valmanifestet 2010 lyckades ju Vänsterpartiet få igenom att Sverige skulle kräva USA:s omedelbara tillbakadragande av alla utländska baser i händelse av rödgrön valseger. Ett krav som blev hånat från många håll, men det finns ingen anledning att tro att V har ändrat sig.

Mot bakgrund av detta, samt det faktum att S helt uppenbart trivs med att vara i opposition mot sig självt i utrikesfrågor, vågar The Viktor Report redan nu förutspå punkt 1 i det rödgröna valmanifestet 2014:

JUHOLT UT UR ARABVÄRLDEN

Det är naturligtvis främst Nato som är problemet

Situationen i Libyen har varit unik på många sätt. Främst för att den svenska barrikadvänstern för en gångs skull varit ganska överens om att det är den galna diktatorns folkmord som är problemet, och inte de som försöker lösa situationen. Trots att de senare har fräckheten att skicka missiler istället för förhandlingsdelegationer mot den galna diktatorns stridsvagnar. Barrikadvänsterns yngre torped Andreas Malm har till och med framstått som en första rangens krigshetsare, vilket vi tidigare berättat om i TVR.

Den som varit förvirrad eller chockad över den ovana situationen kan dock lugna sig nu – allt har återgått till det normala. Den bombastiske barrikadelefanten Henning Mankell låter idag publicera en kommuniké på SVT Debatt (gissningsvis efter att en rad andra instanser tackat nej) där han meddelar hur saker egentligen ligger till. Khadaffi är visserligen ett problem, det medges, men:

”Det som oroar just nu är naturligtvis främst Natos agerande, och därmed den svenska ”insatsen”. När det käbblas om flyg eller marina stridskrafter mellan de svenska politiska partierna, handlar det givetvis om Nato överhuvudtaget ska ha ett mandat i det som sker och i så fall hur; på vilket sätt. Jag är enig i att civilbefolkningen måste skyddas när ett lands egna ledare går till anfall. Men var går gränsen mellan detta och att ett folk själv bestämmer sin framtid? Där är ingenting alldeles klart, och risken med andra ord stor att Nato – Sverige! – börjat följa en alldeles egen agenda som inte handlar om civilbefolkningen utan om oljan! Om detta bör den svenska debatten handla.”

(TVR:s fetning.)

Låt oss nu lyda mäster Mankell och ta debatten om oljan. TVR föreslår följande frågeställning:
Hur dumma är egentligen de västerländska elakingarna, som avbröt sitt givande oljesamarbete med Khadaffi för att istället lägga miljarder på att störta honom – i jakt på samma olja? En stor fråga som kräver sitt spaltutrymme för att redas ut, inte bara på Aftonbladet Kultur.

Varsågoda att debattera. Alla inlägg med imperialistisk grundton kommer att raderas.

Officiellt uttalande angående gårdagens sexskandal

Signaturen Peter skriver:

Ska du inte kommentera det här med att kvalitetstidningen Nyheter24 har utsett dig till ”Sveriges näst sexigaste manliga journalist”? Du slår både Jan Guillou och… Göran Greider. http://nyheter24.se/noje/kandisar/575062-viktor-barth-kron-sveriges-nast-sexigaste-murvel

SVAR: Vi har sett nyheten, som ni förstår, men däremot har vi inte hunnit ta del av alla artiklar i ämnet. Vi har talat med vår familj, och med bloggkollegorna naturligtvis, om det som påstås i listan. TVR tar självklart avstånd från all form av samröre med vissa andra personer på listan, men mer än så kan vi inte kommentera. Nu vänder vi på en flik, precis som ni gör i era webbläsare.

Världsrekord!

Ibland dyker The Viktor Report ner i den mer navelskådande delen av den politiska bloggosfären. Oftast är det rent självskadebeteende från vår sida, men ibland är det hysteriskt underhållande. Då är det som bekant ofta det socialdemokratiska megafonnätverket Netroots som står för festligheterna.

I vad som måste vara svenskt världsrekord i horribel debattmetodik har ledaren för Netroots, Johan Westerholm, kommit fram till att ett gäng borgerliga bloggare indirekt stöder dödsfall på byggarbetsplatser. Beviset för detta är att de inte är med i en viss Facebookgrupp mot dödsfall på byggarbetsplatser. Utdrag:

”/…/ Det jag kan ha mina funderingar över är kanske inte så mycket att mina politiska motståndare Mary X Jensen, Fredrik Antonsson, Fredrik Lidby och Thomas Böhlmark inställning till den förda politiken. Det jag kan tycka är direkt osmakligt är däremot att denna FB-grupp, som bara vill markera mot det ökande antalet dödsfall, är så i totalt avsaknad av företrädare för Alliansen i allmänhet och moderaterna i synnerhet. Mary, för att ta ett exempel, brinner mer för vår statschefs mediebild än hon vill vara med och skänka de som dör på sina arbetsplatser en tanke under en enda ynka minut.

Ingen av dem har haft orken, modet eller intresset att gå med i FB-gruppen för att markera sin respekt för de som förlorar livet i arbetet. Alla finns de i andra fora med på FB i en rad andra grupper men inte i denna.

Detta säger tyvärr en hel del om vilken människosyn som främst moderater odlar. /…/”

Alltså. Om George W Bush satte 00-talets agenda – ”den som inte är med oss är mot oss” – är det Anton Abele-doktrinen som gäller här på 10-talet. Det du inte är för måste du vara mot. På Facebook.
Medan vi panikletar och addar oss igenom Facebooks miljoner grupper för behjärtansvärda ändamål fnular TVR lite på Westerholms framtida yrkesbana. Han är säkert en duktig politiker, men vi är helt övertygade om att han istället borde satsa på en karriär som telefonförsäljare:

– Är du mot bra dammsugare?
– Nej.
– Bra, då levereras den i nästa vecka.

För att travestera Göran Greider: Det måste finnas en väg ut ur det här debattsamhället.

När Expressen griper in

Expressen har genom sin historia alltid legat i framkant när det gäller klassisk kampanjjournalistik: Att (1) peka ut missförhållanden i samhället, (2) piska upp en opinion i frågan, (3) ställa någon ansvarig till svars, (4) tvinga fram en förändring och sen (5, 6, 7, 8 osv) ta åt sig äran för detta.

I juni 2011 gäller saken priserna på kaffe latte (obegripligt nog stavat med C), och det är förstås ett ämne som berör många. Åtminstone i Expressens läsekrets. Eventuellt. Hur som helst så har man hittills nått steg 2 i kampanjen och letar nu efter den ansvarige som ska ställas till svars. Nämligen den usling som serverar Sveriges dyraste latte.

The Viktor Report önskar all lycka i jakten, men intresserar sig mer för hur riksdagsoppositionen kommer att hantera frågan. Håkan Juholt tycks ju inte vara den som i onödan undviker enkla politiska poänger och vi ser redan intervjun framför oss:

”Expressens läsare rasar mot prischocken på kaffe latte. Socialdemokraternas partiledare Håkan Juholt säger att han delar folkets frustration.

- Det är uppenbart att avregleringen på kaffemarknaden gått för långt och jag är inte rädd att åtgärda det. Lattepriser på 39 kronor hör hemma i Fredrik Reinfeldts Sverige, inte i vårt.

Men kaffemarknaden har aldrig varit reglerad?
- Aldrig efter det nyliberala systemskiftet, nej. Men på ransoneringstiden hade en sån här situation aldrig kunnat uppstå.

Vad anser Socialdemokraterna att en latte borde kosta?
- På Domus i Oskarshamn kostade en kopp kaffe fem kronor. Mjölk ingick.

Skulle inte många caféanställda förlora jobbet om priserna sänktes med 85 procent?
- Nej, mina intressen står alltid på löntagarnas sida.

Tack, Håkan Juholt.
- Pingviner tar inte överpriser på kaffeförsäljning. Är det inte märkligt att pingvinerna har ordnat kaffemarknaden bättre än Fredrik Reinfeldt?”

Viktor Barth-Kron - en kort resumé

Född 1986, uppväxt mestadels i Hässelby i västra Stockholm. Examen från Blackebergs gymnasium.

Efter flera kortare projekt i mediebranschen arbetade jag mellan åren 2007 och 2009 som först redaktionschef och därefter chefredaktör för tidningen och sajten Stureplan. Därefter, under 2010 och fram till sommaren 2011, på Aller Media som webbchef och skribent inom politik, kultur och sport för magasinet Café.

Från och med augusti 2011 tillhör jag Dagens Nyheter och den nystartade Stockholmsredaktionen. Exakt i vilken form kommer att visa sig när satsningen sjösätts i offentligheten.

Vid sidan av heltidsjobben har jag varit skribent och redaktör på frilansbasis för en rad olika tidningar och projekt och agerat återkommande panelhöna i bland annat Sveriges Radio (Brunchrapporten) och TV4 (Kvällsöppet). Sedan säsongen 2007 är jag också matchspeaker för Djurgårdens IF i fotbollsallsvenskan.

Den här bloggen, The Viktor Report, sjösattes under 2008 och har hunnit med en rad kostymer under åren som gått. Den har funnits här på blogspot, på Stureplan.se och senast på Cafe.se. I samband med valrörelsen 2010 nischade jag bloggen mot politik och samhällsfrågor - ett tilltag som sett till både publik och genomslag blev så lyckat att jag fortsatt på samma spår sen dess. Under hela tiden sen dess har bloggen befunnit sig i läsartoppen i sitt segment - periodvis som nummer ett.

TVR är inte en vanlig politisk debattblogg. Den förbehåller sig rätten att slå åt alla håll, gärna med en satirisk udd. Den stöttar inget parti, utan befinner sig i ständig opposition mot dumhet och hyckleri - oavsett färg.

Fler frågor? Maila mig på viktor.barthkron@gmail.com!

Inställd utställning

Vi minns väl alla Konstfackstudenterna Anna Odell, som spelade psyksjuk och slogs med vårdare på akuten, eller ”NUG” vars examensarbete gick ut på att slå sönder en tunnelbanevagn? Bägge ”verken” ställdes ut på Konstfacks vårutställning, med enormt medierabalder som följd.

Nu är skolan på tapeten igen, men av motsatt skäl. Studenten Yonas Millares examensarbete – där bärande delar har varit att utan tillstånd sprejmåla statyer inne på Konstfack – stoppas från utställningen. Skolan menar att man inte vill stötta skadegörelse och brottslig verksamhet, och har sett till att koppla in polisen. Millares ska nu ersätta skolan med 28 000 kronor.

Vissa mer onyanserade debattörer jublar åt att Konstfack äntligen tar sitt ansvar. Riksdagspartiet Sverigedemokraterna har till och med skickat ut ett pressmeddelande i frågan (huruvida det plötsligt uppflammande intresset för konstutbildning hänger samman med Yonas Millares hårfärg förtäljer dock inte texten).

The Viktor Report vill inta helt motsatt ståndpunkt. Free Yonas Millares!

Det är nämligen ett verk av högst betydande värde. Genom tilltaget har Millares lyckats leda i bevis något som många av oss länge misstänkt: Att de fina kulturnissarna gärna hyllar skadegörelse, men bara så länge skadegörelsen drabbar någon annan. Exempelvis förortsfolk som åker tunnelbana.

Utan tvekan en insats för både konsten och samhället.

Bloggen avgör fallet Kungen

Affären kring Hans Majestäts eventuella tveksamheter rullar vidare – naturligtvis. Affären är ju en mycket god affär. Tidningar säljer tidningar, tv-kanaler säljer reklam och konsulter inom pr, medieträning och retorik får ovärderlig marknadsföring för sin verksamhet genom mer eller mindre relevanta ”expertkommentarer” i tidigare nämnda sammanhang. Inget tyder alltså på att det hela kommer avta inom en nära framtid.
Alltså rimligt att påminna om vad saken handlar om. Kungen har tydligt förnekat inblandning i Anders Lettströms dealande med suspekta gangstrar. Anders Lettström påstår sig ha agerat ensam. Alltså är den saken ur världen – vare sig man tror på det eller inte så är det ju mer eller mindre omöjligt att bevisa motsatsen. Återstår då frågan om huruvida Carl Gustaf, 65, har eller inte har besökt suspekt strippklubb under det senaste kvartsseklet.

TVR kan vara fel ute, men det känns inte som en fråga som vare sig borde eller kommer att avgöra Sveriges statsskick.

Men han kan ju ha utsatt sig för en utpressningssituation, vrålar någon. Jo, det är sant. Det kan han ha gjort. Förvisso varje gång han lämnat hemmet, men ändå. Den givna följdfrågan har dock aldrig ställts till vrålarna här: Exakt vad skulle man pressa kungen på?

Ett signerat familjefoto?

Fribiljetter till Victoriadagen?

Det enda som är säkert och tydligt i den här härvan är att för att vara maffia så är den svenska maffian väldigt benägen att gola ner sina uppdragsgivare.

Den samhällsfarliga kulturjournalistiken

Förra veckans stora ankdammsdebatt har varit varv 453 i ämnet ”Är Blondinbella en samhällsfara?” – den här gången initierad av en Ann-Charlott Altstadt på Aftonbladets kultursida. (Kortversion: Hon anser att Blondinbella är en samhällsfara.)

Texten har därefter diskuterats och kommenterats på hundratals ställen, bäst av Johan Wirfält här. Även om stora målskyttar alltid är sist på bollen så ska The Viktor Report inte komma rännande med ytterligare en kommentar – istället vill vi ta tillfället i akt att rikta ljus mot ett annat, allvarligt samhällsproblem:

Kulturjournalistiken. Eller åtminstone den typ av kulturjournalistik som Ann Charlott Altstadt företräder. Problembilden är komplex, men ser ut ungefär som följer.

Dels förleds ungdomen. Aspirerande intellektuella i sina formativa år luras att tro att vem som helst kan bygga en försörjning på att skriva navelskådande essäer som främst tilltalar den egna bekantskapskretsen, bara man använder tillräckligt många svåra ord. När det i själva verket är helt andra sociala faktorer som avgör karriärutsikterna – dolda nätverk, antal personliga kopplingar till 68-vågen, etcetera. Det tragiska resultatet syns för alla som vågar titta: miljarder i studieskulder från oanvändbara kurser i ämnen på hobbynivå, rester av svartvita bloggar som ekar övergivet i varje hörn av internets utmarker.

Men kanske än allvarligare: Altstadtsk kulturjournalistik orsakar intellektuellt klassförakt. Den som mot alla odds tar sig upp i elfenbenstornet tycks förödande ofta anse sig högre stående än såväl nöjes-, sport- och allmänreportrar som läsarna till dessas sidor och personerna som dessa sidor handlar om. Det vill säga samtliga grupper som genom sin verksamhet finansierar den altstadtska kulturjournalistikens existens.

Samhällsproblem, sa Bull. Det är hög tid att vi tar debatten om detta.

Ny delseger i kriget mot livsstilsterrorismen

I samband med några händelser i vintras förklarade The Viktor Report att alla partier nu hade ett val att göra: Antingen var de med oss, eller så var de med livsstilsterroristerna. Samt att varje partiledning som fortsatte att stödja eller upplåta plats åt dåraktiga förmyndaridéer i fortsättningen skulle betraktas som en fientlig makt.

Diskussionen om en extra chockskatt på lådvin har aktualiserat frågan igen, och vi kan i och med detta dra vissa slutsatser:

Folkpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet stöder förslaget och är därmed legitima mål för så kallade preemptive strikes (obs – utföres lämpligen i valbåset, ingen annanstans). Moderaterna och Socialdemokraterna sluter däremot upp i den frihetliga alliansen, vilket bör räcka till seger i just den här striden.

Återstår dock för Moderaterna att lämna ut det där borgarrådet bakom Norra Djurgårdsstaden-projektet. Förslagsvis till något lifestyle-Guantanamo i Täby.

Land skall med vedergällning byggas

Den här DN-följetongen har ni möjligen koll på sen länge, men en liten uppfräschning kan alltid vara på sin plats.

En yuppie-nisse i Bromma har på eget bevåg och utan något som helst tillstånd sågat ner ett antal hundraåriga kommunala träd i avsikt att skaffa sig sjöutsikt från sin niomiljonersvilla. Eller, inte sågat själv, utan uppdragit åt en firma (möjligen subventionerat av rot-avdrag, alltså) att såga ner träden. Detta medan han själv befann sig på ”kickoff i Sandhamn”.

Kan någon komma på ett bättre upplägg för framkallande av klasshat får ni gärna hojta till.

Saken har nu delvis avgjorts i rätten, där yuppie-nissen dömts till 45 000 kronor i böter. Skadeståndsanspråken återstår dock att reda ut – kommunen har krävt hela fyra miljoner kronor och processen kan bli utdragen. Det är ju inte helt enkelt att bestämma marknadsvärdet på ett träd.
The Viktor Report har ett alternativt förslag för att lösa situationen. Vi kan kalla det ”lifestyle-sharia”: Låt yuppie-nissen slippa skadeståndet – men fastslå också kommunens (alltså vår gemensamma) rätt till tillfredsställande hämnd. Vi kan spontant tänka oss flera passande åtgärder.

• En jätteskärm av spegelglas utmed tomtgränsen, som inte syns för eller stör förbipasserade men som effektivt tar bort all form av sjöutsikt inifrån.

• En specialbyggd tunnel som leder buller från bygget av Förbifart Stockholm, förslagsvis med mynning i närheten av sovrummet.

• Eller en helt vanlig, mindre avfallsanläggning där i sluttningen.

Det kan låta hårt, men för den allmänna moralen är det viktigt att statuera exempel. Och ska man stoppa yuppie-nissarnas framfart så gäller det att slå där det känns som mest: Mot markpriserna.

MP, nästan som alla andra

Idag inleds Miljöpartiets kongress i Karlstad, där man bland annat ska kröna Gustav Fridolin till det ena språkröret och sen bevittna något så ovanligt som en öppen och ärlig strid om den andra posten. Valberedningens förslag Åsa Romson utmanas av den mer meriterade Mikaela Valtersson och utgången är oviss.

Dagens vinkel i media tycks vara att MP numera är ”ett parti som alla andra”, vilket ska bevisas i och med kongressen. TVR är inte helt säker på det. Dels tillåter man uppenbarligen interndemokrati på en kongress – ett solklart utslag av extremism i svensk politik. När man sen, som SVT har gjort, tar en titt på de motioner som medlemmarna skickat in till kongressen så hittar man också lite mer, tja, udda saker. Som även om de avslås ger en viss bild av stämningarna i partiet.

Förbud mot kött, tobak, gårdsförsäljning, mobilanvändande på tåg och motorsport samt obligatoriska skafferier (?) rimmar kanske inte helt med partiets uttalade ambition att locka Sveriges liberaler. Det som verkligen fångar vårt intresse är dock den sista punkten på listan.

Så genialt i sin enkelhet. MP kan här vara på väg att lösa den gordiska knut som sysselsatt regeringar, centralbanker och internationella organisationer sen pengar uppfanns. Låt oss sluta med all denna krångliga bekämpning och helt enkelt avskaffa inflationen.

Om den politiska tänkaren bakom motionen bara fått chansen i Tyskland på 20-talet hade kanske både Hitler och andra världskriget kunnat undvikas. Och skulle kongressen mot förmodan avslå motionen så föreslår vi att ombudet omedelbart säljer sina tjänster till Zimbabwe.

De skulle nog vara beredda att slanta upp rejält för konsulttjänster i ämnet – säkert ett par triljoner zimbabwiska dollar.

Bakåt tillsammans

I januari slog Vänsterpartiets ”framtidskommission”, ledd av den tidigare ungdomsförbundsordföranden Ida Gabrielsson, fast att det var bättre förr. Läs TVR här.

Nu presenterar sig efterträdaren i Ung Vänster, Stefan Lindborg, med en debattartikel på Newsmill. Som slår fast att det – helt i linje med partiets officiella hållning – var bättre förr.

Vilka personliga erfarenheter som Gabrielsson (född 81) och Lindborg (född 85) har av denna socialistiska dåtidsutopi framgår tyvärr inte av texterna, men vi utgår från att de är omfattande.

Vänsterpartiet får för övrigt 4,6 procent i dagens opinionsmätning. Alltså har vi åtminstone ett statistiskt säkerställt område där det bevisligen var bättre förr.

Istället för politik: Totalförvirring

När Libyenkrisen bröt ut på allvar i mars var det Socialdemokraterna som ropade med högst röst här hemma. Omvärldens passivitet var skandalös, huvudansvarig för folkmordet var (typ) Carl Bildt och FN/Nato/Sverige/hemvärnet borde omedelbums gå in med vapenmakt för att stoppa Khadaffi.

När sen regeringen, efter förfrågan från FN, avsåg gå in i den militära insatsen fick dock S kalla fötter. Plötsligt tvingade man fram den lösning som innebär att Sverige nu är i krig med libyska fåglar, alternativt ute på historiens dyraste sightseeingtur. Detta eftersom Håkan Juholt inte ville råka skjuta på ”drogade barnsoldater”.

Nu tycktes alla vara överens. Dock inte sossarna.

Bara några veckor efter att insatsen, som initialt sattes till tre månader, inletts så kom ett nytt utspel från S på DN Debatt: Insatsen skulle inte på några villkor förlängas. Trots att Khadaffi envist klängde sig kvar. Och även om FN uttryckligen bad om det. Flygförbudszonen skulle visserligen upprätthållas, men av någon annan. Oklart vem, men Sverige skulle satsa på att bidra med ”folkrörelser och föreningsliv”. Utspelet fick hård kritik, inte minst internt (bland annat från högdjuret Jan Eliasson), men backades upp av partiledaren och resten av ledningen. Fokus har skrivit utförligt om turerna här.
Det tog dock inte slut där, om ni trodde det. Idag, bara några veckor senare, svänger S igen. Återigen på DN Debatt. Den här gången vill man visst engagera sig militärt – men med marinen.

The Viktor Report är övertygad om att vi inte sett det sista av de här ganska underhållande turerna. Vi gissar att följande artiklar dyker upp på DN Debatt i den nära framtiden.

25 maj:
Socialdemokraterna: ”Därför annekterar vi Libyen”

2 juni:
Ledande socialdemokrater: ”Vi kräver ett omedelbart stopp för imperialismen” 

3 juni:
Håkan Juholt efter gårdagens utspel: ”Därför tar jag titeln överste och ger ut en grön bok”

16 juni:
Högersossar startar uppror: ”Juholt-regimens galenskap måste få ett slut”

17 juni:
REPLIK. Håkan Juholt: ”Hundarna till rebeller är betalda från utlandet. För övrigt finns det inget uppror. Mikael Damberg är min son. Allt är ett missförstånd”

23 juni:
Alliansen: ”Hög tid att omvärlden agerar med kraft – vi kan inte stillatigande se på när oskyldiga politiska gräsrötter offras i ledarnas vansinnesaktioner”

Omvalet och Juholteffekten

Flera läsare har krävt en kommentar angående det uppmärksammade omvalet som hölls i söndags, framför allt det som gällde Västra Götalands landsting och därmed dryga miljonen väljare. Vi berörde ämnet i måndagens Brunchrapporten, men i egenskap av Sveriges mellan varven största politiska blogg ska vi förstås reda ut begreppen även här.

Vad hände? I sak inte jättemycket. S gick framåt något och M tappade ungefär lika mycket. Spinnet i media blir att det rör sig om en ”Juholteffekt”, och något annat var knappast att vänta. Även om det inte saknas invändningar:

Västra Götaland är en traditionellt ”röd” region och omvalet gällde landstinget. Sjukvården är landstingets viktigaste fråga. S har, och hade till och med under Sahlins tid, större väljarförtroende i den frågan än de borgerliga (som framför allt är starka i mer riksdagsbetonade jobb och ekonomi). Debatten på sistone – om sjukförsäkringar, fas 3 och det hemska i att få välja skola – har definitivt gynnat de rödgröna.

Att man trots det inte lyckas samla en majoritet (rödgröna är största block, men SD vågmästare) säger inte så lite om hur svårt det kommer att bli att bygga ett rimligt alternativ till alliansen. Som vi tidigare varit inne på här i bloggen.

Anyways. Vi kan kalla det Juholt-effekt, och kika på vad den betyder för fortsättningen.

På plussidan:
En framgång är en framgång och framgångar är kul. Det var första gången på nio år som S gick framåt i ett nationellt uppmärksammat val. Det betyder förstås mycket för moralen och skickar lite vind i ryggen till ett parti som annars mer haft en betongmur i ansiktet på sistone.

På minussidan:
Risken finns att Juholt nu tar den här effekten som intäkt för att han agerat helt rätt hittills. Det vill säga att han med mandatet i ryggen glatt fortsätter att sprida floskler, snacka skit över fulgrogg i offentlig miljö och rekrytera inkompetent folk till toppositioner. Det vore inte riktigt lyckat, vågar vi påstå.

Den som lever i tre och ett halvt år till får se.

Fruktansvärt upprörande skolk

SvD har dagens politiska storsnackis: att Jan Björklund nu fått igenom att börja skriva in ogiltig frånvaro i terminsbetygen. Inte i slutbetyget (som betyder något) alltså, utan i terminsbetygen. Kanske inte utbildningshistoriens största och mest avgörande åtgärd, men tillräckligt för att vålla enorma reaktioner.

Remissinstanserna är arga. Twittervänstern är ännu argare. Och argast av alla är matador…, ursäkta, Håkan Juholt. Han är ”fruktansvärt upprörd” över reformen.

Fruktansvärt. Upprörd.

Om Juholt befunnit sig i ett konstant ”fruktansvärt upprört” tillstånd under hela den period då hans eget parti stött reformen, eller hur hans mentala hälsa skulle hantera mer betydelsefulla skolreformer, framgår tyvärr inte.

Nåväl. SvD har följt upp nyheten med att fråga partiledarna om deras eget skolkande, och resultatet är i stora drag deprimerande läsning för den som önskar sig politiker med hyfsat normal bakgrund. Maria Wetterstrand och Maud Olofsson medger visst skolk för att gå på politiska möten. Håkan Juholt säger sig aldrig ha skolkat ”eftersom han hade respekt för sina föräldrar”.

Göran Hägglund räddar några stilpoäng hos verklighetens folk genom att medge att den lokala cafeterian ibland ”tyvärr lockade lite mer”, men bäst i enkäten klarar sig statsminister Fredrik Reinfeldt.

Han dök inte upp för en kommentar.

Hämnden i skärgården

Ni har garanterat inte missat gårdagens stora nyhet: att en kvinna säger sig ha sett och fotograferat en främmande ubåt i Baggensfjärden utanför Saltsjöbaden. Mysteriet är ännu olöst och marinen har inlett en mycket hemlig utredning, varför spekulationsvågorna förstås går vilda.

Är det ryssen som kommit tillbaka? Ett hemligt Natosamarbete? Eller är det, som någon glädjedödare från SMHI tror, ett vanligt jävla isflak?

Intressanta gissningar alltihop, men troligen fel. The Viktor Report har sin teori glasklar.

Detta är Libyens vedergällning för vårt deltagande i FN:s militära operation.

Det grundar vi dels på den tydliga motivbilden och dels på genomförandet. Krigets lagar säger att ett motangrepp ska stå i proportion till angreppet, och det efterlever libyerna till punkt och pricka här:
Vi tog en flygtur och kikade lite på deras regims frontlinjer (de militära baserna). Khadaffi ordnade skärgårdskryssning och spanade in vår regims frontlinjer (de sjönära designvillorna på Solsidan).
Fullständigt logiskt.

Nätupprop och konsumentmakt

Igår drog den mer genusmedvetna delen av twitterklauturan igång ett ”nätupprop” mot att förlaget Egmont lanserat en fotbollstidning för pojkar och en pysseltidning för flickor. Detta ansågs ”begränsa våra barns möjligheter” och 1 600 rättänkande undertecknare kräver därför tidningarnas omedelbara nedläggning.

Det finns förstås lika många sätt att invända mot det här som det finns undertecknare till uppropet.
* Man kan anföra att eftersom målgruppen (6-10-åringar) dels saknar juridisk möjlighet att teckna prenumerationer och dels i regel saknar finansiella resurser för att köpa lösnummer, så krävs en aktiv insats från de 1 600 undertecknarna för att deras barn ska utsättas för den farliga informationen om fotboll eller pyssel.

* Man kan också fråga sig vilka andra tidningar som bör läggas ner med omedelbar verkan. Bamse sysslar med socialistisk indoktrinering medan Kalle Anka hyllar den otyglade kapitalismen. Fantomen är direkt kolonialistisk och i den mindre tecknade världen har vi uttalat antidemokratiska tidningar som Proletären och Nationell Idag. Anser de 1 600 undertecknarna att även dessa bör läggas ner – och om inte, varför? Det finns vetenskapliga belägg för att kolonialism och kommunism historiskt sett dödat fler än både pyssel och fotboll.

* Man kan förstås också börja prata om tryck- och yttrandefrihet, om man vågar ta risken att blandas ihop med konstintresserade (förutsatt att konstnären är Lars Vilks) debattörer i kvällstidningarnas kommentarsfält.

Eller, och det är TVR:s linje, så struntar man i alltihop och ser till att istället utöva lite gammal hederlig konsumentmakt. Det funkar faktiskt, och vi ska nu förklara hur.

Ett annat mediefenomen som förargat svenska twittrare är Kanal 5:s programsatsning Jobbjägaren. Showen anklagades för att exploatera arbetslöshet och arbetslösa och Kanal 5 uppmanades att stoppa programmet. Det gjorde man förstås inte – istället gnuggade man händer åt uppmärksamheten och räknade med att få ännu fler tittare att sälja reklam till.

Men. Så blev det inte! Folk sa nej tack till Jobbjägaren, som får sina katastrofsiffror skärskådade i Dagens Media idag. Till skillnad från ”nätupprop” kommer det här också att leda till konsekvenser: Det blir garanterat ingen ny säsong för Jobbjägaren och hjärnorna bakom exploateringen av arbetslösa kommer att få sina fiskar varma. Slutet gott, allting gott.

* * * * *

Vart vi vill komma med allt det här? Till SVT Debatt, förstås.
Sveriges medieutbud är idag extremt brett och diversifierat. Ingen har informationsmonopol. Det stora problemet med tidningar är i regel inte att för många läser dem och tar dem på för stort allvar, utan tvärtom. Det finns tre tv-kanaler för varje intresse och hundra sajter för varje nischintresse. Kampen för att allt det innehållet ska leva upp till gällande norm om God Smak är knappast en meningsfull kamp.

Förutom i fallet public service. Där kan vi nämligen ställa krav på både relevans och omdöme i innehållet, eftersom det är den enda medieform som vi inte kan välja bort att betala för. Det är ännu viktigare om man, som The Viktor Report, gillar public service och därför helst inte ser att man på SVT jobbar aktivt för att tvätta bort medborgarnas förtroende för företaget. Sånt gynnar nämligen bara dem som vill avskaffa public service, med följden att vi kan få se Fas 3-jägaren istället för Agenda på söndagarna framöver.

Och därför avrundar vi den här arbetsveckan med att läsa Johan Ingerös dokument inifrån Debatt i Aftonbladet.

Plankare och halmdockor

Gårdagens post om Planka.nu:s ”massplankningsaktion” på Arkitekturmuseum har inte helt oväntat väckt en del debatt i kommentarsfältet. Främst om museiavgifternas vara eller icke vara, men också (som vanligt när hipstervänster diskuteras) frågan om huruvida The Viktor Reports upphovsperson är en idiot. Såhär skriver läsaren Isak Gerson.

Vi skulle från TVR:s sida vilja vända på det och påstå att Isak Gerson helt har missat den grundläggande poängen i bloggens post. Låt oss därför vara övertydliga:

Att förespråka gratis museibesök är naturligtvis helt legitimt. Det finns flera goda argument för en sån kulturpolitik. Om man hade valt att demonstrera i veckor utanför Arkitekturmuseum hade TVR inte haft några invändningar alls, tvärtom blivit imponerad av engagemanget. Till slut hade säkert också TV4 Stockholm hittat dit.

Men när man istället (och som vanligt) väljer att framföra budskapet med skolgårdsgangstermetoder så blir det bara pannkaka. Visst, man får en del uppmärksamhet i meeedia, men som opinionsbildande insats är det helt kontraproduktivt. Vanligt folk (som betalar museiavgifter och SL-biljetter om de måste) blir förbannade. Ingen seriös politiker kan ställa sig bakom ”demonstranterna”. Man skjuter helt enkelt det egna syftet i foten.

Låt oss ta det ännu enklare:

Att demonstrera är att bry sig. Att ”massplanka” är att skämma ut sig.

Planka.nu och den stora kampen

Organisationen Planka.nu bildades, som ni säkert känner till, för att kräva gratis kollektivtrafik – främst genom att via ett fiffigt system låta människor med den fysiska kapaciteten att hoppa över spärrar åka betydligt billigare än exempelvis äldre och funktionshindrade.

I takt med att hipstervänstern tagit organisationen till sina hjärtan har man dock börjat slåss på mer kulturella fronter, bland annat för rätten att gå gratis på museum. Som ett led i detta arrangerade man igår (3/5) en så kallad ”massplankning” på Arkitekturmuseum i Stockholm. Aktionen var, som synes här, väl koordinerad med TV4:s lokalnyheter, vilket ger oss möjlighet att ta del av den och lyssna på dessa de fattiga massornas (helvita) företrädare.

Eftersom gänget att döma av bilderna redan haft en del regn på sin parad så vill TVR egentligen inte vara den som är den, men några fakta bör nog ändå tillföras sammanhanget.

* Entrén på Arkitekturmuseum kostar i vanliga fall 60 kronor. Men hade gänget kommit en fredag så hade de inte behövt ”massplanka” – då hade de kunnat gå in som vanligt, eftersom Arkitekturmuseum då har fri entré. Vi förstår dock att man avstod den möjligheten, då det inte hade varit särskilt tv-mässigt.

* Ett viktigt argument mot avgifterna är, enligt den företrädare som uttalar sig i reportaget, att det blir väldigt dyrt för en familj att gå på museum. Detta är sant – åtminstone förutsatt att alla i familjen är vuxna. Arkitekturmuseum bjuder nämligen alla under 19 år på entrén, oavsett veckodag.

Typiskt. Men som det står på väggen i Lilla Baren på Riche i Stockholm:

The struggle for an idea worth fighting for continues.

(Tipstack: Daniel Swedin.)

Bloggen hjälper Carl Bildt

Well, Carl, the answer depends upon whom you ask. The solution to issues like this one comes in as many forms as there are parties in the parliament. A quick investigation, at your service:

Folkpartiet:
Medlemskap i EMU. Detta gör det lättare för oss att genomdriva ett snöförbud på EU-nivå.

Vänsterpartiet:
200 000 nya jobb i offentlig snöröjning.

Socialdemokraterna:
Besked kommer i höst. Håkan Juholt hälsar dock att vi hade klarat snön bättre om vi betett oss som pingviner istället för som Fredrik Reinfeldt.

Miljöpartiet:
Ingen åtgärd. Typiskt moderaterna att vilja förstöra våra ekosystem.

Kristdemokraterna:
Hade snön fått chansen att tillbringa mer tid med familjen så hade den inte gett sig in i stan och ställt till elände. Vårdnadsbidrag.

Sverigedemokraterna:
Snö är en del av vårt kulturarv. Att sjuklövern nu vill avskaffa vårt kulturarv och istället ta in icke-nordiska väderinfluenser visar tydligt att man förbereder en islamisering av klimatet.

Moderaterna:
Ett sjunde jobbskatteavdrag.

Centerpartiet:
Det bör bli lättare för små och medelstora väderinstitut att sparka en meteorolog.

Grattis, TVR!

Våra stora kvällstidningar gör ju i regel ett jubeluppslag i veckan om att just de minskar minst den gångna fyradagarsperioden, eller något liknande. The Viktor Report ska naturligtvis inte vara sämre – i alla fall inte just den här veckan, när vi till slut sprungit om såväl SD-megafoner som vänsterhaverister och snott åt oss platsen som Sveriges största politiska blogg.

Eftersom vi sett att det är kutym att låta en reporter intervjua den framgångsrusige chefredaktören så uppbådar vi alla redaktionella resurser och låter vårt skjutjärn Viktor Barth-Kron intervjua, just det, sin chef Viktor Barth-Kron.

Hur känns det?
- Bra, naturligtvis. Tackar som frågar.

Du har nu, med tre olika bloggar under lika många år, toppat tre kategorier på Bloggtoppen – Nöje, Kultur och med detta också Politik. Det måste vara en ganska unik prestation?
- Jag skulle kanske inte uttrycka det just så, men som du säger så hör det nog inte till vanligheterna. Det är naturligtvis roligt och visar att läsarna har ett brett förtroende för vår journalistik.

Hade du trott det här när du började härja i politikens utmarker under sensommaren 2010?
- Helt ärligt: nej. Jag var övertygad om att den nischningen skulle halvera läsarsiffrorna och hade, med hänsyn till min uppdragsgivare, tänkt återgå till det normala så snart valet var avklarat i september. Men utfallet blev istället precis tvärtom – läsarantalet dubblerades. Liksom responsen i övrigt. Och trots att valet ligger ganska långt bak i tiden har trenden, uppenbarligen eftersom vi har det här samtalet, hållit i sig. Jag ser därför ingen anledning att ändra på ett vinnande koncept.

Vi har hört att bloggen hyllats av kulturministern, stämmer det?
- Inte av den nuvarande, därtill är det nog alldeles för få bilder i bloggen. Men en tidigare person på posten hörde faktiskt av sig med ett uppskattande brev. Det var naturligtvis extra hedrande, även om alla läsare är lika mycket värda.

Till sist: Vad önskar du dig mest av allt just nu?
- Fred på jorden och ett riktigt härligt dramatiskt nyval till riksdagen.